Att slopa beteslagen är att gå åt fel håll
Jag tror på fler mjölkgårdar men mindre. Då kommer de närmre naturen och korna betar på fler ställen i Sverige. Det skriver Emil Mårtensson, Fagerhult.
Jag tror på fler mjölkgårdar men mindre. Då kommer de närmre naturen och korna betar på fler ställen i Sverige. Det skriver Emil Mårtensson, Fagerhult.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det går åt fel håll. Jag tror på mindre enheter, mindre mjölkgårdar. Fler mjölkgårdar men mindre. Då kommer de närmre naturen och korna betar på fler ställen i Sverige. Då hålls landet öppet och växer inte igen. Dagens mjölkgårdar är stora industrier med en stampad jordyta utanför ladugården. De bidrar inte till ett öppet landskap eller fler fåglar eller större artrikedom. Vi människor har drivit det dit på grund av att vi har sökt ökad lönsamhet. Nu vill man ta bort det sista dagsljus som finns för högproducerande mjölkkor och låta dem växa upp som robotar innanför fyra väggar. Ja, jag begriper med att det går att kontrollera deras hälsa, deras status och välmående bättre. Men de blir robotar, inte kor. Det är tragiskt. Jag tycker att de ska avlas tillbaka. Låt dem mjölka mindre. Juver som de största badbollar du kan tänka dig är inte vackert. Det har gått åt fel håll.
Istället för att vara stolta över det lantbruk vi har i Sverige och tro på det så går vi en annan väg. Det hade inte behövt vara så. För mig är det enkelt. Det går inte lita på konsumenterna, de är otrogna rackare som oftast söker det billigaste alternativet. Framförallt de som bor långt ifrån landet, de är den värsta sorten. Därför ska vi göra livet svårt för dem. När de tar en utländsk produkt så ska vi slänga upp statistik och bilder i ansiktet på dem. Jag är säker på att om vi gjort som man gjorde på cigarettpaketen så hade vi nått framgång. Tvinga upp statistik som stödjer beteskravet och minskad antibiotikaanvändning på varje mjölkpakets baksida. Bilder på positiva konsekvenser av djur på bete samt statistik av antibiotikaanvändningen i Europa kopplat till den mjölk man köper. Det borde få konsumenter att välja mer svenskt och mer småskaligt. Då kan vi ta betalt för det arbete vi utför på riktigt och kanske till och med låta korna mjölka lite lite mindre och istället låta dem beta på mindre gårdar och närmre naturen vilket leder till ett öppnare landskap. Heja er som har mjölkgårdar med mindre än 50 djur, ni är de riktiga hjältarna. Men det går åt fel håll.
Nu står min organisation, LRF med Mikaela Johnsson i spetsen, och förespråkar större enheter med slopat beteskrav. ”Det är viktiga svenska värden som står på spel: livsmedelsförsörjning, sysselsättning, biologisk mångfald och öppna landskap”, skriver hon i sitt debattinlägg. Med 200 mjölkkor instängda i en ladugård får man inte biologisk mångfald eller öppna landskap. Inte enligt mig i alla fall. Men sprid ut de mjölkkorna i landet på åtta stycken mjölkgårdar, det måste ju vara bättre för den biologiska mångfalden.
Förespråkare för slopat beteskrav hävdar att ”bönderna kommer låta korna gå ut i alla fall”. Det tror jag inte ett ögonblick på. De första veckorna kanske det sker. Men ju mer tiden går desto mer kommer ladugårdar byggas för att hålla korna inomhus året om. Pengar styr. Men så är det för mig med. Jag kan inte betala till en organisation som inte bryr sig om småskalighet och att vara stolta över det unika svenska beteskravet.
Samma dag som beslutet är taget för slopat beteskrav och LRF jublar så lämnar jag organisationen. Vi har inte samma värderingar längre. Jag tycker att det går åt fel håll…
Emil Mårtensson
Fagerhult
Konsument, landsbygdsbo och LRF-medlem
Läs mer:
Beteslagen snedvrider konkurrensen mellan mjölkbönder
Låt oss mjölkbönder bestämma var vi ska ha våra kor
Betande kor behövs för klimatet och den biologisk mångfalden
Agera medan mjölken är i rampljuset
Astrid Lindgren hade varit glad över en modern ladugård
Stärk mjölkgårdarnas ekonomi utan att urholka djurskyddet
Beteslagen är en fråga om valfrihet, tilltro och konkurrenskraft