Myndigheterna bör återgå till att vara opartiska ämbetsverk
Myndigheterna bör återgå till att vara opartiska ämbetsverk i stället för politiska maktspelare. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Enligt vår grundlag är det riksdagen och regeringen som har normgivningsmakten — rätten att besluta om föreskrifter, det vill säga lagar och förordningar. Myndigheterna har enligt grundlagen inte en ovillkorlig rätt att utfärda föreskrifter. Riksdagen kan dock genom delegation ge kommuner och myndigheter rätt att utfärda föreskrifter inom vissa områden. Skogsstyrelsen har av riksdagen getts rätt att utfärda föreskrifter inom sitt centrala förvaltningsområde – skogsvården.
Men är delegationen att utfärda föreskrifter till Skogsstyrelsen och andra myndigheter förenlig med EUs rättsstatliga krav? I Sverige är myndigheterna självständiga ämbetsverk men i de flesta andra länder inom EU är myndigheterna inordnade i ministerier och ministern ansvarig för alla föreskrifter och beslut inom sitt ansvarsområde. Försvarare av delegationsmodellen hävdar att det bara är en skillnad i organisation men det är inte sant. Delegationen har förvandlat myndigheterna från opartiska ämbetsverk till politisk maktspelare med egen lagstiftningsrätt med betydande risk för att lagstiftningen styrs av lobbygrupper i stället för våra demokratiska organ regeringen och riksdagen.
Delegationen till myndigheterna gynnar minoritetsregeringar eftersom regeringen genom utnämningsmakten kan tillsätta en partilojal verksledning och därmed styra myndigheterna så att det blir möjligt att driva en annan politik än den riksdagsmajoriteten företräder. Den nuvarande delegationsordningen infördes 1975 och kompletterades 1986 med ett borttagande av statstjänstemannaansvaret. Därmed lades grunden för juridifieringen, samt att minska riksdagens inflytande och försvåra för nya regeringar att genomföra sin politik. En minister sitter i 4 år, en generaldirektör i 6-9 år.
Myndigheternas självständighet och lagstiftningsmakt har utnyttjats för att stärka myndigheternas ställning på medborgarnas bekostnad. På skogsområdet har följande hänt:
1. Lagstiftning utan demokratisk förankring i riksdagen samtidigt som vänsterpartierna vägrar stärka äganderätten.
2. Statsförvaltningen kan driva två olika linjer vars effekter drabbar skogsägarna. Naturvårdsverket och länsstyrelserna håller för hög älgstam medan Skogsstyrelsen kräver plantering av tall och tvingar skogsägaren att återställa de föryngringar som förstörs.
3. Myndigheterna vägrar att verkställa beslut från riksdagen och regeringen.
4. Lagstiftning på områden där myndigheterna inte är behöriga till exempel länsstyrelsernas inskränkning av besvärsrätten i älgförvaltningen som gör skogsägaren rättslös.
5. Maktmissbruk när man vägrar att diarieföra beslut och försvårar för skogsägare att få information och hävda sina grundläggande fri- och rättigheter genom överklaganden - nyckelbiotoperna.
6. Kaotisk myndighetsutövning där politiken avgörs i domstolar i stället för i riksdagen, - juridifiering. Där hamnar skogsägaren alltid i underläge mot staten.
7. Korruption. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket hävdar att de inte har något ansvar för de beslut de fattar eftersom de genomför älgförvaltningarnas förslag utan att pröva dem mot gällande riksdagsbeslut.
8. Brott mot subsidiaritetsprincipen när jakträtten socialiseras genom omotiverade avgifter och inskränkningar i den enskildes jakträtt. Det gäller älgförvaltningen och den föreslagna ”samförvaltningen”.
9. Partistyrda domstolar.
Hur skulle EU-kommissionen reagera om premiärminister Viktor Orban meddelade att man i Ungern, efter svensk modell, ska inrätta självständiga myndigheter med lagstiftningsrätt och med tjänstemän utan statstjänstemannaansvar och där regeringen utnämner ledningen? De ska hantera miljarderna från EU och tolka EU-reglementet utan inblandning av riksdagen.
EU-kommissionen har aviserat att den under den kommande perioden ska kontrollera att medlemsländerna lever upp till EUs rättsstatliga principer. Den bör pröva om den svenska statsförvaltningen är förenlig med EUs rättsstatliga krav. Myndigheterna kan antingen inordnas i ministerier som leds av en minister eller fråntas delegationen av föreskriftsrätten. De nu gällande föreskrifterna från myndigheterna bör i det senare fallet ogiltigförklaras och inte ligga till grund för rättsärenden mot skogsägarna. Regeringen bör istället besluta om nya föreskrifter. Det kräver inga ändringar i grundlagen. Myndigheterna bör återgå till att vara opartiska ämbetsverk i stället för politiska maktspelare.
Sverker Liden
Jägmästare och skogsägare