Lägsta svenska skörden på 15 år

Höstråg och rågvete är de grödor där totalskörden minskar mest procentuellt sett jämfört med 2009.

Den lägre totalskörden för spannmål kan bland annat förklaras av att de flesta grödor uppskattas få en lägre hektarskörd än förra året samtidigt som den odlade spannmålsarealen minskat mellan åren 2009 och 2010.

Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli över 0,3 miljoner ton vilket inte hänt sedan år 1993 och är en ökning med 27 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen förklaras av att den odlade arealen för oljeväxter har ökat.

Vädret har varit växlande under växtperioden. Temperaturen var kallare än vanligt under perioden januari-mars vilket i kombination med kontinuerliga snöfall gjorde att snön låg kvar ovanligt länge. Det har på många håll haft negativa effekter på höstgrödorna. Våren började med något högre temperaturer än vanligt i kombination med något mindre nederbörd i april för att i maj sedan vara lite kallare än normalt i södra Sverige. Slutet av juni och nästan hela juli har bjudit på mycket varmt och relativt torrt väder i stora delar av landet, vilket framförallt på torkkänsliga jordar varit missgynsamt för tillväxten.

Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna. I beräkningarna används även väderdata samt odlade arealer för 2010. Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Beräkningarna har endast gjorts totalt för hela landet varför regionala uppgifter inte redovisas.

Källa: Jordbruksverket