Ett forskningsstall för nöt och får där djuren kan följas på individnivå var vad prins Carl Philip fick se när han förrättade invigningen på SLU i Götala utanför Skara. – En jätteintressant dag, sammanfattar prinsen.
Ständiga kamerablixtar ackompanjerade prins Carl Philip under de cirka tre timmar han på onsdagen tillbringade på SLUs nya forskningsstall i Götala. Prinsen skötte förstås själva invigningsceremonin i ett partytält som mot alla odds stod pall för stormvindarna.
Därefter följde rundvandring i grupp med ett antal stationer där prinsen och övriga besökare fick veta mer om bygget som kostat 18,6 miljoner och som togs i fullt bruk i början av sommaren.
– Vi har diskuterat många olika områden under dagen. Det är intressant att stallet är skalvänligt så att det går att forska på nöt eller lamm och stut, ungkalv, eller diko. Det finns så många möjligheter, säger prins Carl Philip till Land Lantbruk.
Försöket som pågår just nu jämför rena mjölkraser med mjölkras seminerad med köttras. Djur från båda raskombinationerna slaktas vid 15 respektive 18 månaders ålder när de yngre utfodrats med högre intensitet.
– Vi kommer att titta på foderkonsumtion, tillväxt, kvalitet på slaktkropp och kött, miljöpåverkan och produktionsekonomi. Så kan vi tala om för lantbrukaren om det är lönt att köpa en kalv med köttraskorsning för dyrare pengar och vad den är värd, säger Anna Hessle, docent och forskningsledare på SLU Götala.
Det aktuella försöket motiveras bland annat med att cirka två tredjedelar att den svenska nötköttsproduktionen kommer från mjölkrasbesättningar.
Forskningsstationen har precis som tidigare ingen egen besättning och de 72 nu aktuella djuren kommer alla från Vadsbo Mjölk.
– Vi talar inte om någon utökning jämfört med tidigare. Skillnaden i det nya stallet är att vi får ut data på individnivå i stället för på gruppnivå, i synnerhet beträffande foderkonsumtion, och vi blir mer flexibla beträffande djurmaterialet, konstaterar Anna Hessle.
Tidigare har djuren vägts manuellt varannan vecka medan det nu registreras en vikt varje gång de går in för att dricka. Tack vare elektronisk öronmärkning kan forskarna se exakt vad varje djur äter varje dag.
Boxarna håller sex djur vardera och har två matkrubbor. Götala går från spaltgolv till djurströbäddar vilket gör det möjligt att utföra försök på alla typer av nötkreatur, även mindre kalvar.
– Forskningen styrs av vilken finansiering vi kan få, det är först då vi köper in djuren. Ibland får man frågan om det efter 50 år inte är färdigforskat, men så är det inte eftersom djurmaterial, foder, normer för näringsbehov och politiskt styrda önskemål ändras över tid, säger Anna Hessle.
Ett drygt hundratal gäster fick för övrigt njuta av gårdens stutar i form av en portvinsgryta med champinjoner, rödlök, potatis och grönsaker tillagad under ledning av Tony Stenberg på Götala herrgård.
Prins Carl Philip fick frågan om vad han tror om möjligheterna att öka den inhemska köttproduktionen.
– Jag tror att den är god och jag tror att allmänheten kan hjälpa till genom att äta mer svenskproducerad mat. Det bidrar i sin tur till att vi kan öka produktionen, säger prinsen.
