Krig har format det finska jordbrukets beredskap mot vår tids kriser. I det här avsnittet av Lantbrukspodden besöker vi Finland för att höra om lantbrukets och politikens inställning till livsmedelsberedskap.
När den svenska staten monterade ner försörjningsberedskapen på 1990-talet valde Finland motsatt väg. Färgat av landets säkerhetspolitiskt utsatta läge och att Finland logistiskt sett kan betraktas som en ö.
– Oberoende av politisk tillhörighet är man ganska överens om att vi behöver en hög självförsörjning när det gäller livsmedel, energi och försvar. Det är de tre fundamenten för en fri stat, en fri demokrati. Och det tror jag nog att alla nu kommer att komma ihåg länge framöver, säger lantbrukaren Gustav Rehnberg på Gårdskulla gård i sydvästra Finland.
Erfarenheterna från andra världskriget har satt djupa spår som fortfarande märks i det närliggande Porkalaområdet som i 12 år styrdes av rysk militär, berättar mjölkbonden Kristian Westerholm på Brännbollstad gård.
– Efteråt var allting förstört. Animalieproduktionen försvann i praktiken från området eftersom få återuppbyggde ladugårdar, säger han.
I Helsingfors regeringskvarter ger landets jord- och skogsbruksminister Sari Essayah sin syn på Nato-medlemskapets effekter på finsk livsmedelsberedskap och skickar en hälsning till vad Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren bör tänka på inför återuppbyggnaden av det svenska beredskapssystemet.
