Johan Sedenius

Äldre man i kostym står utomhus med armarna i kors mot grön bakgrund

cc56605b-65b4-4f96-92dd-613f96aa7dcd.jpg

En tillbakablick på innevarande år visar att under de två första kvartalen låg samlat index för de gröna näringarna stabilt runt 109, alltså klart på den positiva sidan. Därefter har trenden varit nedåtgående. Tredje kvartalet sjönk index till 106 och nu, under fjärde kvartalet, har index enligt den senaste mätningen dalat ytterligare och stannar på cirka 101.– Den generella nedgången visar att det finns en hel del utmaningar att jobba med, både marknadsmässigt och inte minst politiskt. En stor del i att index för skogsbruket går ned som det gör är politiskt relaterat, säger LRFs ordförande, Palle Borgström.<h2>Kraftig reaktion</h2>Skogsbruksindex faller med hela 19 punkter till den lägsta nivån sedan våren 2020. Sett till de faktiska prisjusteringar som har skett på marknaden beskrivs skogsägarnas reaktion i rapporten som oväntat kraftig. Skogsbarometern från Ludvig &amp; Co, Swedbank och Sparbankerna som presenterades nyligen tecknar en ljusare bild av konjunkturläget där skogsägarna upplever den högsta lönsamheten på över tio år.Palle Borgström förklarar de något motsägelsefulla resultaten med att Skogsbruksbarometern främst ger en bild av nuläget medan de tillfrågade skogsägarna i Grönt näringslivsindex ombeds blicka framåt. Det stöds av att det även i Skogsbarometern konstateras att skogsägarna – trots nuvarande optimism– har tydlig oro för EUs skogspolitik framöver och osäkerheterna kopplade till äganderätten.Vad gäller priserna i skogsbruket har de varit rekordhöga under en tid. Skogsägarna bedömer nu att skogsindustrin har svårigheter att ta ut priser på den nivån på marknaden. I linje med det finns det förväntningar på en tydlig prisnedgång på både timmer och massaved, säger Palle Borgström. Det i sin tur kommer leda till att avverkningarna går ned under kommande månader, resonerar han.<h2>Frustration över regelverk</h2>– Till det kommer att det finns en stor frustration över att det är flera regelverk som drabbar eller är på väg att drabba skogsägarna. I EU har vi avskogningsförordning och naturrestaurering och en allmän oro för vad EU hittar på vad gäller begränsningar av skogsbruket. Sedan finns det frustration över att vi inte får någon klarhet i äganderätten i Sverige och att domstolar dömer väldigt oförutsägbart, säger Palle Borgström.Göran Örlanders skogsutredning innehåller många bra förslag men i den politiska behandlingen har inte mycket hänt och regeringen har inte levererat på de löften som gavs inför det senaste valet i frågorna om artskydd och ersättning till skogsägare, tillägger han.Medan kurvan alltså går brant nedåt för skogsbruket i konjunkturmätningen går den i motsatt riktning för animalieproducenterna, vars index stiger till 112 och därmed placerar den sektorn i topp bland delbranscherna."Goda avräkningspriser, hög efterfrågan på svenskt kött och mjölk samt låga foderkostnader stärker lönsamheten. Den låga tillgången på nötkött driver upp priserna och gynnar svenska producenter." heter det i rapporten. &nbsp;Samtidigt slår den fast att animaliesektorn överlag har en låg investeringstakt.<h2>Höga byggkostnader</h2>För att investeringarna ska ta fart krävs god lönsamhet under en längre tid. En bromsande faktor är vidare att byggkostnaderna ligger kvar på mycket höga nivåer, framhåller Palle Borgström.– Det skiljer sig lite mellan de olika djurslagen. Mjölk har precis som skogen varit på en rekordnivå prismässigt men toppen är passerad och priset är på väg ned ganska snabbt. Jag tror att det kommer ytterligare prissänkningar på mjölk de närmaste månaderna. Frågan mjölkbönderna ställer sig är hur lågt priserna ska sjunka innan marknaden hittar en ny balans.På växtodlingsområdet har även riksmedia rapporterat om den rekordstora skörden 2025 och att lantbrukarna trots det är pressade ekonomiskt av låga spannmålspriser på världsmarknaden. Index för växtodling faller till 78 under årets sista kvartal, vilket är det lägsta värdet på två år.<h2>Är optimister</h2>Palle Borgström ser i dagsläget inga marknadssignaler som indikerar en uppgång vad gäller avsalupriserna på grödorna. Samtidigt pekar han på att rapporten visar att växtodlarna inte är riktigt lika negativa till det kommande årets lönsamhet.– Det beror på att bönder i allmänhet och växtodlare i synnerhet alltid är optimister. De tänker att nästa säsong ska bli bra.Hur bra återstår att se. Spannmålsodlarna generellt har en pressad likviditet efter två år med svag skörd och nu ett år med låga priser. Det kan få konsekvenser för vårsådden. Skulle kostnaderna för gödning dessutom stiga, vilket det finns skäl att vara orolig för, kan utfallet bli att lägre avkastande marker lämnas i träda, bedömer Palle Borgström.I rapporten dras slutsatsen att de gröna näringarna utifrån konjunkturläget det fjärde kvartalet möter det nya året med splittrade förutsättningar.– Den inneboende känslan hos bönder är att man vill utveckla sina företag och producera mer. Det vill också samhället om vi ska kunna stärka beredskapen och arbetet för klimat och miljö. Grundförutsättningarna finns kvar även om det är tillfälliga obalanser på marknaden, säger Palle Borgström.

<h3>Fakta: Delbranscherna</h3>VÄXTODLINGIndex 78,1. Fortsatt negativ utveckling. Främst växtodlare uppvisar ett svagt index medan vallodlare ser ut att ha klarat sig betydligt bättre. Stora lager både i Sverige och globalt ger ett ovanligt stort utbud av spannmål som pressat ned priserna under 2025. För rapsen ser prisläget bättre ut.I nuläget finns det inget som indikerar att avsalupriserna för spannmål kommer att förändras men mycket kan hända under ett år.SKOGIndex 97,6. Index faller hela 19 punkter jämfört med föregående kvartal och landar på den lägsta nivån sedan våren 2020. En svag dollar under året samt tullar på export till USA leder till prispress på exporten av sågade trävaror.Ännu finns inga tecken på dramatiska prisfall på timmer utan troligare är en mjuk prisnedgång att vänta, enligt rapporten. Skogsägarna signalerar mindre vilja att slutavverka medan viljan att gallra är fortsatt god.TRÄDGÅRDIndex 98,8. Trenden är svagt nedåtgående. Efterfrågan på prydnadsväxter har minskat medan frukt har haft en starkare efterfrågan än i fjol.Flera insektsmedel har försvunnit från den svenska marknaden. Avsaknaden av fullgoda alternativ gör det svårt att garantera rätt kvalitet, det gäller särskilt kål och sallat. Kostnadsläget för insatsvaror ligger fortsatt på en hög nivå vilket påverkar lönsamheten negativt.&nbsp;FÖRÄDLING OCH TJÄNSTERIndex 106,9. Överlag positiv stämning men livsmedelsförädlarna upplever att lönsamheten är lägre än motsvarande period förra året. Gårdsförsäljningen av alkohol har sannolikt gynnat dryckestillverkare och gårdsbutiker, biodlare har haft ett mer utmanande produktionsår.&nbsp;Det finns tendenser till ökad efterfrågan på hästar och tjänster i hästnäringen men lönsamhetsläget är fortsatt ansträngtANIMALIERIndex 111,7. Delbranschen befäster det starka konjunkturläge som varit rådande under hela 2025.&nbsp; Mjölk-, nöt- respektive grisföretagen har varit drivande bakom den positiva utvecklingen. Mer positiva tongångar hörs även bland ägg- och fjäderfäproducenter.Röster i branschen framhåller att marginalerna i nötköttsproduktionen behöver förstärkas ytterligare för att öka investeringsviljan.

<a href="https://www.landlantbruk.se/rekordhog-lonsamhet-for-skogsagare-i-sverige-2025">LÄS MER: Rekordhög lönsamhet för skogsägare</a>

När 2025 går mot sitt slut är konjunkturläget i lantbruket allt annat än entydigt. Skogsbruket som under lång tid har stått för de mest optimistiska tongångarna ser inte alls lika ljust på förutsättningarna längre. I stället är animalieproducenterna mest positiva till utvecklingen, visar Grönt näringslivsindex från LRF.

Konjunkturläget i lantbruket allt annat än entydigt. Skogsbruket ser inte alls lika ljust på förutsättningarna längre. Mest positiva är animalieproducenterna, visar Grönt näringslivsindex från LRF.

Kraftigt ras för skogsbruket 

Ekonomi

Grönt näringslivsindex visar nedgång för skogsbruk och växtodling men uppgång för animalieproducenter mot slutet av 2025.

Uppåt för animalieproduktionen – kraftigt ras för skogsbruket

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera