Afrika har potentialen att bli vår goda granne – men också en ny front om vi inte lyfter fram och stärker den utveckling som redan sker där, skriver Beatrice Ramnerö, vice ordförande för biståndsorganisationen We Effect.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Europa står mitt i en ny orolig verklighet. Det är krig i öst och förtroendet sviktar för vår vän i väst. När Europa nu omdefinierar sin roll i världen får vi inte glömma kontinenten söder om oss. Afrika har potentialen att bli vår goda granne – men också en ny front om vi inte lyfter fram och stärker den utveckling som redan sker där.
I oktober besökte jag Kenya för att se We Effects arbete och bättre förstå den regionala utvecklingen och vilka utmaningar – men också möjligheter – som svenskt näringsliv, bistånd och kooperation kan bidra till att möta. Innovationen är stark och marknader växer. Samtidigt lever ungefär en tredjedel av befolkningen i fattigdom och de flesta bor på landsbygd där jordbruket är den främsta inkomstkällan. Men jordbruket hålls tillbaka av svag infrastruktur, brist på lån och osäkra marknadsförutsättningar. Det är här kooperationen visar sin kraft. Och genom svenskt bistånd är det vad We Effect främjar.
Afrika har en ung och växande befolkning. Tack vare decennier av biståndssamarbete överlever i dag de flesta botbara sjukdomar, allt fler får utbildning och miljontals tar högskoleexamen varje år. Det är också en kontinent full av värdefulla naturtillgångar.
Men när Europa – pressat av kriget i Ukraina och en svagare ekonomi – minskar sitt engagemang riskerar dessa framsteg att stanna av. Sverige är inget undantag. Det svenska biståndet till Afrika har minskat kraftigt och nyligen aviserade regeringen nya neddragningar. Det är en oroande utveckling som bjuder in till geopolitisk instabilitet på Europas farstukvist.
Samtidigt påverkar klimatförändringar, fattigdom och konflikter många afrikanska länder. Konflikten i Sudan är just nu den dödligaste på planeten. Den ökade utsattheten öppnar för nya flyktingströmmar, konflikter och oro. Det vore naivt att tro att detta inte skulle påverka oss i Europa.
I Sverige lyfte kooperationen bönder ur fattigdom vid förrförra sekelskiftet. Mejeriföreningar och kooperativa företag gav småbrukare förhandlingskraft, kapital och kunskap. Precis samma sak sker i bland annat Kenya i dag – men med tuffare förutsättningar. En person frågade mig nyligen: ”Varför gör de inte detta själva utan vår hjälp?” Svaret är att de redan gör det. Men utan banker som vill låna ut, utan försäkringar och utan trygga marknader fastnar utvecklingen. Ett lån på några tusen kronor kan vara skillnaden mellan två och fyra kor – mellan att leva från skörd till skörd och att kunna betala för sina barns högre utbildning.
Det är just detta kooperationen gör: bygger utveckling underifrån, stärker kvinnors ekonomiska makt och skapar lokala företag som står kvar när biståndsprojekt avslutas. Jag mötte kvinnor som genom sina kooperativ investerat i kyltankar, mjölkstationer och små förädlingsanläggningar och därigenom skapat stabila inkomster – till och med investeringskapital – i byar som tidigare levde dag för dag.
I en tid när globala biståndsbudgetar krymper är denna modell viktigare än någonsin. För det som växer ur kooperationen är inte beroende utan egenmakt. Det är samma kraft som en gång byggde svensk landsbygd och som i dag ger afrikanska bönder verktyg att forma sin framtid.
Man brukar säga att med goda grannar behövs inga staket. Europa har allt att vinna på att bidra till en positiv utveckling i Afrika. Mer handel, mer stabilitet och starkare demokratier gynnar även oss. Kooperationen är en del av Sveriges historia. Den kan också bli en del av Afrikas framtid – om vi fortsätter att tro på den.
Beatrice Ramnerö,
Styrelseledamot i LRF och vice ordförande i We Effect
