Små skillnader i djurvälfärd efter sommar i stallet

Nästan ett och ett halvt år efter undersökningsperiodens slut kom så resultatet av studien ”Hur påverkas mjölkkors djurhälsa och välfärd av inhysning i lösdrift under en längre period?".

Slutsatserna är långt ifrån entydiga om hur bra eller dåligt detta är för korna. Snarare konstateras att skillnaderna i den mån de finns är ganska små.

– Det är inga drastiska förändringar. Skillnaderna är nästan inte synliga för den som är ute på den aktuella gården, säger epidemiologexperten Ann Nyman på Växa Sverige.

En snabb rekapitulation kan vara på sin plats. Undersökningen initierades av ett beslut på LRFs riksförbundsstämma 2020 om att verka för en flexibel beteslagstiftning. Den fördröjdes av ett avslag i den djurförsöksetiska nämnden i Göteborg innan dess motsvarighet i Uppsala gav grönt ljus.

Sju mjölkbesättningar med lösdriftsstall och robotmjölkning valdes ut. Förutsättningarna var att de hade mjukt underlag framför foderborden och roterande borstar för alla djurgrupper. Mätningarna startade hösten 2022 och avslutades våren 2024. Totalt tillbringade korna 18 månader i sträck i stallmiljön.

Det som har jämförts är perioden efter betessäsongen 2022 och motsvarande tid på året 2023 när djuren inte hade vistats ute på bete.

Olika parametrar indelade i fyra kategorier har mätts. I flera fall finns inga förändringar att tala om medan de som finns att notera – vare sig de är positiva eller negativa – är små.

3 av 16 mått visade på en förbättring, 6 av 16 var oförändrade och 7 av 16 mått visade på en försämring.

• Utfodring: I grunden oförändrad status men med någon förbättring, främst avseende våmfyllnad.

• Hälsa: Majoriteten av besättningarna fick försämrad status på 1–7 procent. Fler kor (4 procent) hade svåra anmärkningar på försämrad klövhälsa, det fanns en ökning (4 procent) av främst hasskador och av hårlöshet eller skav i nacke (7 procent).

• Beteende: Inga märkbara förändringar.

• Renhet: Försämrad status med 3 procent.

– Värt att poängtera är att ingen besättning hade enbart försämringar och ingen hade heller enbart förbättringar. Djurvälfärd är något komplext och lämpar sig inte att redovisa med ett enda värde, säger Ann Nyman.

Totalt ligger 8 500 observationer till grund för studien. Drygt 2 000 olika individer har studerats varav 60 procent fyra gånger eller fler.

– Det är en intressant studie och vi har fått svar på många frågor. Hälsotillståndet visar att korna mår bra i stallen. För man ska komma ihåg att korna vistas i sina stall varje dag, även under betessäsongen, säger Joakim Borgs, mjölkbonde i Gustafs och ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse.

Någon fortsättning på studien blir det inte, åtminstone i den bemärkelsen att någon uppföljande undersökning är planerad.

– Däremot får varje gård analysera tillsammans med sin rådgivare vad som kan göras för att förbättra sig på olika punkter. Det finns en diskussion att ta med leverantörer av stallinredning och Växa Sverige kanske kommer att se över sin rådgivning, säger Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk.

– Det är klart att vi tar den med oss. Vi utgår fortfarande från att det är lantbrukaren som är bäst skickad att avgöra vilka djur som ska släppas ut på bete och vid vilka tidpunkter, säger Joakim Borgs.

Ann Nyman på Växa Sverige påpekar att urvalet inte gjorts slumpmässigt vilket gör att resultaten inte är representativa för alla mjölkkobesättningar i Sverige. Man kan alltså inte kan vara säker på att resultaten skulle se likadana ut i vilken annan besättning som helst.

– Man får komma ihåg att det här är kommersiella verksamheter med allt vad det innebär, inga försöksgårdar. Vi vet inte heller hur de kor som hade hållits inne skulle ha påverkats av att se andra kor kunna gå ut, säger Ann Nyman.