FN har utsett 2025 till kooperationens år. I Sverige svarar omsättningen i den kooperativa sektorn för cirka 10 procent av landets BNP. Modellen är särskilt framgångsrik inom jord och skog.
Land Lantbruk har besökt Reftele, där Lantmännens lokalförening är inne på sitt 121:a verksamhetsår.
FN:s budskap är att kooperation bygger en bättre värld. Uppmaningen till medlemsstaterna är att främja kooperativt företagande och att uppmärksamma affärsmodellen globalt.
Från FN:s högkvarter i New York till småländska Reftele i Gislaveds kommun är det många mil men på båda platserna är övertygelsen stark om den kooperativa företagsformens fördelar.
– Jag kan sakna att de i den yngre generationen inte alltid verkar inse att vinsten i kooperationen hamnar hos oss ägare. Jag tycker också att rättviseaspekten väger tungt i den kooperativa modellen liksom att medlemmarna, bönderna, på ett demokratiskt sätt kan välja vad de anser är rätt folk till styrelsen. Den lokala förankringen är jätteviktig, säger Göran Johansson, mjölkproducent och ordförande i Reftele Lantmän sedan 20 år.
Föreningen grundades redan 1904 och har cirka 375 medlemmar. De driver en verksamhet som vilar på två huvudpelare: Försäljning av jordbruksprodukter till lantbrukare samt handel i den egna butiken med en bred kundkrets av både företagare och privatpersoner.
Butiken stod ny 2019 efter en investering om 25 miljoner kronor, ett stort steg för en relativt sett liten förening som förra året omsatte totalt cirka 60 miljoner kronor.
– Investeringen gick till så att vi vände oss till medlemmarna samt övriga finansiärer och frågade om de var villiga att låna ut pengar i fem år mot en fast ränta på 2 procent. På det sättet lånade vi in 6 miljoner kronor, resten var banklån. Det var förstås jättebra att ha 6 miljoner med sig när vi gick till banken. Medlemslånen skrevs om för ett år sedan på drygt 4 miljoner kronor. Det visar verkligen vilken lojalitet det finns i föreningen, säger Göran Johansson.
Karin Hakelius är universitetslektor vid SLU och har sedan 1990-talet forskat och undervisat med inriktning på lantbrukskooperativa företag.
– Styrelsen i en kooperativ organisation kan inte bara tänka på maxvinst utan måste hela tiden också ställa sig frågan om vad varje beslut kommer att innebära på gårdsnivå. Det är inte enkelt. Huvuduppgiften för styrelsen är att arbeta strategiskt och hålla ett öga på att VD inte drar i väg för mycket. Det finns tyvärr tidigare exempel på det, säger hon.
Land Lantbruk har även intervjuat Paul Christensson, ordförande för Svensk Kooperation, och Anna Tibblin, generalsekreterare för biståndsorganisationen We Effect, om kooperationens roll i samhällsekonomin. Båda betonar vikten av att de kooperativa organisationerna går i takt med tiden, helst före.
– Som ledare får man inte ha för stor backspegel utan blicken ska gå genom framrutan, säger Paul Christensson.
Svensk Kooperation är en ekonomisk förening som bildades 2017. Initiativtagare är LRF, KF, HSB och arbetsgivarorganisationen Fremia.
Föreningen är en paraplyorganisation med ett 70-tal medlemmar – kooperativa företag (ägs av sina medlemmar, exempelvis LRF och Arla) och ömsesidiga företag (liv- och sakförsäkring, ägs av sina kunder, exempelvis Folksam och Alecta).
De 100 största ekonomiska föreningarna i Sverige hade 2023 en sammanlagd nettoomsättning på 392 miljarder kronor. De nio rikstäckande ömsesidiga bolagen hade 270 miljarder kronor i inbetalda premier.
Tillsammans omsatte företagen således cirka 662 miljarder kronor. Det var en ökning med 56 miljarder kronor motsvarande cirka 9 procent jämfört med 2022. Som jämförelse stannade omsättningsökningen i hela det svenska näringslivet på 2,3 procent.
Det största företaget på Svensk Kooperations lista 2024 var Arla. Det minsta var Norrhälsinge Skogsägare.
De ekonomiska föreningarna finns inom 18 olika verksamhetsområden, där de vanligaste är jordbruk och livsmedel, maskintjänster, energi, omsorg samt transporter.
