Kommuner värderar svenskt i skolköken
Andelen kommuner som har ett politiskt beslut kring skolmaten har ökat kraftigt sedan 2011. Kostcheferna upplever att politikerna lägger störst vikt vid att maten är svensk.
Det är Livsmedelsverket som tillsammans med Skolmatens vänner har kartlagt skolmåltidsverksamheten i landets kommunala grundskolor. Av de 290 kommunerna har 240 deltagit. Liknande undersökningar har gjorts varje år sedan 2011.
Resultatet visar att det i 74 procent av landets kommuner finns ett politiskt beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten. Det ska jämföras med 2011 då andelen var 45 procent.
undefined
Till skillnad från tidigare år har kostcheferna fått frågan hur de upplever att politikerna i deras kommuner resonerar kring matens egenskaper, inte bara vad de själva anser vara viktigt eller mindre viktigt.
Av svaren framgår att kostcheferna upplever att deras kommunpolitiker lägger störst vikt vid att grundskolematen ska ha svenskt ursprung, vara närproducerad samt lagad från grunden.
undefined
Kostchefernas uppfattning är att politikerna lägger mindre vikt vid att maten ska vara ekologisk respektive klimatsmart.
undefined
Livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna var i genomsnitt 10:47 kronor per elev och dag. Den kommun som lägger mest har en livsmedelskostnad på 14:62 kronor per elev, vilket är nästan dubbelt så mycket som den kommun som har lägst kostnad, 7:53 kronor per elev.
Undersökningen genomfördes 5 april-11 maj i år.