Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Från åttonde våningen i Stockholm syns en del svensk verklighet. Sedan snart halvdussinet år drömmer här investerare om de lysande affärerna i det blå en helautomatiserad sifferexercis med jordbruksdata kan skapa. I vart fall för de företag som tjänar primärproduktionen.
Primärproducenterna lever sedan tjugo år med ökad digitalisering. De ser krassare på saken. Största fördelen är förenklad dokumentation och byråkrati tycker jordbrukare i Frankrike, Polen, Storbritannien och Tyskland som svarat på tyska lantbrukssällskapet DLGs enkät. Många drömmer, som för ett kvartssekel sedan, om att kunna gödsla effektivare med ihopkopplade mark- och skördekartor.
Digitaliseringens största nackdel är de stora bristerna i rätten till företagets data, säger jordbrukarna. De är osäkra på både lagstiftningen om och användarvillkoren för digitala produkter. De anser att regelverket måste kräva lantbrukarens tillstånd varje gång jordbruksföretagets drifts- och affärsdata används av utomstående.
Särklassigt krassast är de franska jordbrukarna. De sätter i fråga om deras digitaliseringsinvesteringar alls ger pengarna tillbaka. Den direkta nyttan av digitala projekt inte är nog tydlig för deras företag.
Vi får se om investerarna eller fransmännen har rätt.