Klokt förslag, Lena Ek!

Tyvärr ledde förslaget till en hel del mindre balanserade reaktioner. Ilsknast var som vanligt Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson, som fick mycket uppmärksamhet i medierna när han påstod att regeringen vill skjuta bort halva vargstammen.

Mikael Karlssons slutsats bygger nog på en misstolkning - medveten? Antalet vargar som regeringen angett - 170 till 270 - handlar snarast om hur många vargar som behövs för en livskraftig stam. Antalet bygger på uppskattningar från forskarna i Skandulv, som lär vara de främsta specialisterna på den skandinaviska vargstammen. Målet får ses som långsiktigt, men öppnar givetvis för förvaltning via jakt framöver.

Mikael Karlsson angav tonläget direkt, andra debattörer stämde in. En är Hanne Kjöller på Dagens Nyheter, en skribent som härom året föreslog terapi för landsbygdsbor som känner rädsla för varg och ansåg att värmlänningar som inte vill ha varg inpå knuten borde flytta från Värmland. I fredagens DN skriver hon att "propositionen handlar om att smeka de landsbygdsbor som ogillar varg medhårs".

Det är nog inte heller sant. De som starkast ogillar varg jobbar för en nollvision, de vill inte ha några vargar alls. Däremot är det så att den positiva inställningen till vargen växer med avståndet till den, det är framför allt storstadsbor som vill ha många vargar i landet. Och den som nu anser att oro för varg är en grundlös fobi som botas med terapi rekommenderas att läsa Dagbok från Ervalla på Fåravelsförbundets hemsida (www.faravelsforbundet.com). Där ger Annette Skoog en gripande skildring av vad som hände när gårdens fårbesättning drabbades av ett vargangrepp. Efter läsningen inser man att rovdjurspolitiken lämnar en del att önska.

Självklart måste regeringen se till helheten och lyssna till dem som berörs. Lena Ek visar prov på modigt och klokt ledarskap. Det bådar gott.