Klimatsmart att äta mer svenskproducerat
I en framtid med en växande befolkning och allt större klimateffekter är det ett stort resursslöseri att inte ta tillvara de naturresurser som finns i vårt land.
En ökad konsumtion av svensk mat är ett steg i rätt riktning mot en mer hållbar konsumtion, inte bara Sverige utan också i de länder till vilka vi exporterar. Därför behöver den nationella livsmedelsstrategi som just nu tas fram ge oss konkurrenskraft att klimatsmart producera mer hållbar mat för både svenska och utländska marknader. Sveriges bönder är redo att anta utmaningen, ge oss bara rätt politiska förutsättningar.
Inför FN: s klimatförhandlingar i Paris diskuteras klimatfrågan intensivt. Även vad gäller mat. Det är bra att konsumenter blir mer engagerade i vilken påverkan deras matval har på miljö och klimat.
Vi måste alla ha mat. Produktion, tillagning och konsumtion av mat kommer alltid att ge någon form av klimatpåverkan. Både kolinbindningen och klimatutsläppen från jordbruk sker ofta från biologiska processer, som är nödvändiga för att vi ska få mat på bordet. Hur som helst kan jordbruket bli fossilfritt – det arbetet pågår.
Svensk produktion har redan idag bland de minsta utsläppen per kilo mat. Resurseffektiviteten utvecklas kontinuerligt och andelen fossil energi minskar tydligt. Faktum är att de första gårdarna nu kör helt fossilfritt. Även om jordbruksmetoderna hela tiden utvecklas behöver vi också ändra våra kostvanor. Det kan handla om att minska svinnet och äta mer efter säsong. Men vill du göra det enkelt – välj svenskt! Det finns gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna en hållbar utveckling.
Vi har ett ansvar att bruka den svenska åker- och naturbetesmarken och producera livsmedel. FN pekar på att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 70 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt.
Det här är möjligheter som förpliktigar. Men klimat- och miljöminister Åsa Romson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht behöver inse att vi inte kan dra hela lasset själva. För att vi ska våga satsa behöver vi:
1. Lagar, skatter och regler utformade så att de stödjer klimatsmarta investeringar.
2. En nationell livsmedelsstrategi inriktad på tillväxt som ger konkurrenskraft att klimatsmart producera mer för svenska och utländska marknader.
Med tanke på klimatförändringarna kommer troligtvis Sveriges möjligheter till hållbar livsmedelsproduktion att bli allt viktigare. Ur ett globalt försörjningsperspektiv är det därför inte rätt att vi gör oss allt mer beroende importerad mat med mer klimatpåverkan.
Förbundsordförande LRF