I Danmark "vanns inte striden" av att lantbruket införde nya definitioner på tekniska utsläppsbegrepp. Det skulle förmodligen har inneburit att sparka för långt i från målet. Det skriver Christian Juel Jørgensen, ekonomiredaktör på Landbrugsavisen i Danmark.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det danska lantbrukets klimatavtal med samhället gjordes med lyckosam tajming i allians med miljörörelsen. Det har inte varit gratis för lantbruket. Även om få länder i världen är så lika som vi, så är Sverige inte Danmark. Danskt lantbruk är inte svenskt. Danmark har inte Sveriges stora klimatvänliga skogar. Vi har en stor djurhållning i intensiv drift på en mycket liten areal. Ändå – eller kanske tack vare det – har vi nu en fast förankrad klimatplan som är befäst i dansk lag.
Allt började med danska politikers beslut att sätta ett reduktionsmål på 70 procent till 2030. Pressen var enorm. Lantbruket var den heta potatisen, där det inte fanns lika enkla snabblösningar som i andra branscher. Mycket kan sägas om danska politiker, men här kom de faktiskt på något smart. På initiativ av regeringen skulle en gemensam lösning förhandlas fram mellan lantbrukssektorn och Danmarks Naturfredningsforening. I den diskussionen kunde man välja att lägga energi på att de andra skulle ha missförstått fakta. Jag förstår lantbrukaren Peter Borrings resonemang här i Land Lantbruk. Vi har också haft en hel del intern dansk debatt om biologiska processer, tolkningar och argument om utsläppsprinciper. Men hur sparkar Zlatan in bollen i mål?
I Danmark "vanns inte striden" av att lantbruket införde nya definitioner på tekniska utsläppsbegrepp. Det skulle förmodligen har inneburit att sparka för långt i från målet. Matchen blåstes av när den stora breda mitten av intressen, partier och befolkning kunde säga ja till något som alla kunde känna igen sig i.
Det danska lantbruket har gett efter mycket, men har också gynnats. Det finns stora stöd för exempelvis lagring av biokol och användning av Bovaer som på skattebetalarnas bekostnad kommer göra att danska lantbrukare står redo att driva sina gårdar utan att världens första koldioxidskatt på biologiska processer på allvar slår ut dem. Men det kanske viktigaste är att avtalet säkerställer att lantbruket måste vara en central pusselbit i framtidens Danmark.
Det är inte alla som applåderar. Den danska högern kallar det för export av jordbruksproduktion till Polen. Vänstern anser att jordbruket än en gång fått alldeles för många miljarder i stöd för orealistiska förhoppningar för oprövad, ny teknik. Men de allra flesta tycker nog att man har gjort något för både klimatet och miljön – och för att det danska jordbruket ska leva vidare.
I somras hade den danska statskassan överraskande många miljarder kronor över. Åtta månader senare handlar allt om Trump, kris, krig och mobilisering av rikets resurser till försvar och säkerhet. Allt handlar om tajming.
Christian Juel Jørgensen
Ekonomiredaktör på Landbrugsavisen i Danmark
