Enligt Åke Hantoft, ordförande i Arla Foods, är det principen om lika behandling som ligger bakom att samtliga brittiska Arlamedlemmar erbjuds efterlikvid redan för nästa års mjölkleveranser.
På frågan varför de tidigare medlemmarna, som följde med fusionen med Milk Link förra året, nyligen erbjöds efterlikvid för 2014 svarar Åke Hantoft:
– Det var en del i fusionsavtalet att om vi tog in AFMP så skulle samtliga ha samma villkor, något vi tog i hand på när vi gick in i fusionen med Milk Link. Vi måste också ha ett lokalbehandlingssystem som inte skapar orättvisa.
Efterlikviden har varit viktig för de brittiska mjölkbönderna, inte minst därför att de måste betala in ytterligare pengar till Arlas gemensamma kassa kommande år. Koncernchefen Peder Tuborgh menar att utbetalningen av efterlikviden betalas av marknaden och att den inte skadar företaget.
– Fusionen med Milk Link har gått bättre än vi räknat med och stärkt våra affärer. Så man kan säga att marknaden betalar.
Sammanlagt, menar Peder Tuborgh, kommer de brittiska böndernas inbetalningar till det gemensamma och individuella kapitalet stärka Arlas balansräkning med en miljard danska kronor.
– Dessutom får vi 200 miljoner danska kronor varje år i form av konsolidering.
Enligt Peder Tuborgh kommer fler brittiska medlemmar stärka Arlas position i Storbritannien. Men fortfarande återstår för de brittiska bönderna att säga sitt. Före den 15 november ska Arla ha en ett godkännande från de bönder som från årsskiftet vill bli medlemmar i Arla Foods. Allt talar för att flertalet säger ja.