Birgitta Sennerdal

Stapeldiagram över påbörjade bostäder i Sverige 2010-2024, minskning efter 2021.

bygg.47.png

<p>På några år gick Sverige från en marginell produktion av korslimmat trä, KL-trä, till en kapacitet att bygga nästan 16&nbsp;000 bostadslägenheter varje år. Utbyggnaden blev klar precis när lågkonjunkturen slog till.</p><p>– Det var inte dålig tajming med investeringarna. Däremot var det en felbedömning av hur snabbt efterfrågan på KL-trä skulle öka, säger Jesper Åkerlund som är affärschef på Setra.</p><h2>Först i landet</h2><p>Den första stora fabriken invigdes 2019 av Stora Enso i Värmland och har en kapacitet på 100&nbsp;000 kubikmeter. Därefter investerade Setra i Dalarna och Södra i Halland och fick en kapacitet på 90&nbsp;000 respektive 100&nbsp;000 kubikmeter KL-trä. Den fjärde svenska KL-fabriken finns i Västerbotten med en kapacitet om 50–60&nbsp;000 kubikmeter om året. Martinsons var först i landet med KL-tillverkning, men produktionen byggdes ut sedan familjeföretaget köpts av Holmen.</p><p>Förhoppningen var att satsningarna på KL-trä skulle öka lönsamheten i sågverksbranschen. KL-trä underlättar byggandet av flerbostadshus i trä och kan säljas för ett högre pris än vanliga trävaror.</p><p>– Flera producenter valde att investera i överkapacitet, konstaterar Jesper Åkerlund.</p><h2>Minskat byggande</h2><p>Han bedömer att endast 60&nbsp;000 kubikmeter KL-trä levererades ut på marknaden under 2024 trots att den teoretiska kapaciteten ligger på upp emot 350&nbsp;000 kubikmeter. Anledningen är minskat byggande.</p><p>Riksbanken höjde i snabb takt sin styrränta under 2022 och 2023 för att få bukt med den höga inflationen. Det fick till följd att de rörliga räntorna på bostadslån steg, vilket i sin tur fick bostadsbyggandet att minska. Från toppnoteringen på drygt 68&nbsp;000 påbörjade nya bostadslägenheter år 2021, föll antalet till knappt 26&nbsp;000 under 2024, enligt statistik från SCB.</p><p>– De ökade investeringarna har krockat med svag byggmarknad. Men jag tror det är ett tillfälligt hack i kurvan och att investeringarna kommer att löna sig, säger Mikael Lindberg som är försäljningschef på Martinsons.</p><h2>För mycket KL-trä</h2><p>Trots att fabrikernas kapacitet inte utnyttjats maximalt – exempelvis producerade Södra enligt sin årsredovisning bara 14&nbsp;000 kubikmeter förra året – blev det ändå för mycket KL-trä på marknaden. Södras resultatrapport för första kvartalet visar att lönsamheten är dålig för KL-trä och affärsområde Södra Building Systems gjorde en rörelseförlust på 37 miljoner kronor.&nbsp;</p>

Graf över ökad träandel i byggnader 2018-2024.

kl.47.png

<p>Ekonomin i KL-trä försämras ytterligare av att timmerkostnaden stigit och i slutet av mars varslade Setra drygt 60 medarbetare när företaget går från kontinuerlig till periodvis produktion av korslimmat trä.</p><p>Det betyder inte att Setra är det företag som drabbats hårdast, enligt affärschef Jesper Åkerlund som påpekar att Setra levererade 18&nbsp;000 kubikmeter KL-trä under fjolåret.</p><p>– Vi gör en omstart. Trots att det är jobbigt att varsla personal och skära ner så är det helt rätt. Vi kommer att gå starkare ur detta med en ny strategi där vi ska bli en ännu mer industriell leverantör av KL-trä, säger han.</p><h2>Vändning på bostadsmarknaden</h2><p>Nu finns också förhoppningen om att byggandet ökar. Boverket konstaterar i en prognos från mars i år att botten troligen nåddes 2024 och att det blir en vändning under 2025 eftersom hushållen förväntas få en bättre ekonomisk situation.</p><p>Södra konstaterar också i sin kvartalsrapport att orderstocken för korslimmat trä ökade i början av året och Martinsons ser ett ökat intresse för byggande, även om bostadsbyggandet inte riktigt kommit igång.</p><p>– När det gäller kommersiella fastigheter och skolor ligger det på en bra nivå. Intresset ökar för att bygga klimatsmart och idag blandar man ofta material i en byggnad, vilket gjort att marknaden för trä har vuxit, säger Mikael Lindberg.</p>

Mikael Lindberg (2).jpg

<h3>Korslimmat trä i hela landet</h3><p>Korslimmat trä (KL-trä) är uppbyggt av hyvlat virke som fingerskarvats och limmats ihop till lameller. Dessa är sedan korsvis lagda i skikt till ett starkt och styvt byggelement som bearbetas efter kundens önskemål till exakt tillskurna byggdelar.</p><p>Stora Ensos fabrik i Värmland drog igång 2019 och har en kapacitet på 100&nbsp;000 kubikmeter.</p><p>Setras fabrik stod klar 2020 i Dalarna och har idag en kapacitet på 90&nbsp;000 kubikmeter.</p><p>Södras tillverkning av KL-trä i Halland har byggts ut i två steg och har idag en kapacitet på 100&nbsp;000 kubikmeter.</p><p>Martinsons var först i landet med KL-tillverkning, men sedan det köptes av Holmen har KL-produktionen byggts ut. Idag har fabriken i Västerbotten en kapacitet på 50–60&nbsp;000 kubikmeter.</p><h3 class="source">Källa: Stora Enso, Setra, Södra, Martinsons/Holmen</h3>

<p>Minskat byggande sätter press på KL-trä. Av den svenska kapaciteten på cirka 350&nbsp;000 kubikmeter utnyttjas bara en mindre del. Setra har minskat produktionen och varslat personal för att göra en omstart.</p>

Minskat byggande sätter press på KL-trä. Av den svenska kapaciteten på cirka 350 000 kubikmeter utnyttjas bara en mindre del.

Kämpigt för KL-trä i svag byggmarknad

Skogsbruk

KL-träproduktion i Sverige slår i kapacitet men möter svag byggmarknad. Kommer investeringarna löna sig?

Kämpigt för KL-trä i svag byggmarknad

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera