Johan Sedenius

Person med glasögon och ljust hår, klädd i mörk tröja.

_MG_2981.jpg

– Ena dagen kan en medlem vara med och rösta om fördelningen av vinstmedel för att nästa dag leverera spannmål till föreningen, exemplifierar hon.Karin Hakelius är universitetslektor i företagsledning vid SLU och har sedan 1990-talet forskat och undervisat med inriktning på lantbrukskooperativa företag. Hennes farfar, Axel Hakelius, var ordförande i dåvarande Mjölkcentralen, föregångaren till Arla, och hennes far, Olle Hakelius, hade ordförandeposten i Svenska Lantmännens Riksförbund som 2001 ombildades till Lantmännen.– Jag har det väl i blodet på något vis, konstaterar Karin Hakelius som i likhet med far och farfar är ekonomagronom i grunden.<h2>Behov av utbildning</h2>Bland mycket annat är hon ansvarig för en kurs på avancerad nivå om lantbrukskooperativa företag för studenterna på SLU. Kursen är ensam i sitt slag i Sverige. Karin Hakelius delar Svensk Kooperations och ordförande Paul Christenssons uppfattning att det finns behov av mer utbildning och forskning om kooperativt företagande.En utgångspunkt i SLU-kursen är skillnader och likheter mellan kooperativa företag och aktiebolag. Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning är gemensamt medan styrning, ägarstruktur och vinstdelning är exempel på det som skiljer formerna åt.– Vi börjar med frågan varför de lantbrukskooperativa företagen har uppstått. Förklaringen är att lantbrukarna tillsammans kan bli starkare på marknaden.– Innan vi hade de här kooperativa företagen spelades lantbrukarna ut mot varandra av uppköparna och tvingades acceptera jättelåga priser. Ju närmare slutkonsumenten man kommer, desto mer pengar finns det att tjäna. Se på Lantmännen som till och med har egna bagerier.<h2>Måste ha medlemsperspektiv</h2>Dagens lantbrukskooperation står stark, anser Karin Hakelius. Företagen i den sfären måste i likhet med aktiebolag förstås ha som målsättning att verksamheten ska generera vinst. Men, betonar hon, av ledningen i de kooperativa företagen krävs att den parallellt ständigt bär med sig medlemmarnas perspektiv.– Styrelsen i en kooperativ organisation kan inte bara tänka på maxvinst utan måste hela tiden också ställa sig frågan om vad varje beslut kommer att innebära på gårdsnivå. Det är inte enkelt. Huvuduppgiften för styrelsen är att arbeta strategiskt och hålla ett öga på att VD inte drar i väg för mycket. Det finns tyvärr tidigare exempel på det.Hållbarhet nämns inte sällan som en av den kooperativa modellens styrkor och begreppet har successivt vuxit i betydelse men det användes inte då Karin Hakelius på 1990-talet skrev sin avhandling om svenska lantbrukares attityder och värderingar rörande lantbrukskooperativa föreningar.Demokrati, solidaritet, frihet, altruism, rättvisa, ekonomisk effektivitet och social utveckling är de traditionella begrepp utifrån vilka principer har formulerats som är grunden även för den svenska kooperationen.<h2>Trögt för konsumentkooperationen</h2>Medan många av företagen inom lantbrukskooperation har utvecklats starkt både på marknaden i Sverige och utomlands har konsumentkooperationen i Kooperativa Förbundet, KF, under lång tid dragits med stora ekonomiska förluster. Industribolagen som ligger steget närmare slutkonsumenten än primärproducenterna har sålts av för att fokusera på dagligvaruhandeln.– Det är tillräckligt svårt att lyssna på gruppen lantbrukare, även om de är säg spannmålsodlare hela bunten. Om man då tänker sig en organisation byggd på samma ideologi som ska lyssna på fyra–fem miljoner konsumenter blir det ett stort problem. Det är en väldigt heterogen grupp. Att sträva mot ett gemensamt mål är svårt nog i till exempel Lantmännen, säger Karin Hakelius.Orosmoln som kan växa över lantbrukskooperationen är att medlemmarna där upplever att de får mindre att säga till om i takt med att föreningarna växer sig allt större, bedömer hon. Arlas samgående med tyska DMK Group för att skapa Europas största mejerikooperativ är ett exempel på expansionen.– Det innebär en utmaning att som Arla vara verksam i så många länder med föreningar med vitt skilda historiska bakgrunder och värdestrukturer. Att kunna behandla alla medlemmar lika i en sådan organisation kräver väldigt mycket.<h2>Värderar olika</h2>Finns de kooperativa värdena i lantbrukarnas huvuden? Det var en fråga Karin Hakelius arbetade med i sin avhandling. Under 1900-talets andra hälft svängde i Sverige och andra västländer ett kollektivistiskt perspektiv över i mer individualistiska värderingar.I en enkät som Karin Hakelius skickade ut 1993 kunde hon se att de äldre blev medlemmar i lantbrukskooperationen av skäl som hade med tankar på solidaritet och rättvisa att göra medan yngre blev medlemmar av främst ekonomiska orsaker.– Senare har vi kunnat identifiera att medlemmarna verkligen tycker att kooperationen är en bra företagsform. Samtidigt säger de att det är inte alltid den fungerar. Oavsett om det är solidaritet eller ekonomi som är styrande för den enskilde finns det ett stort engagemang och där är det återigen upp till företagsledningen att ta vara på det, säger Karin Hakelius.&nbsp;

<a href="https://www.landlantbruk.se/kooperationen-star-stark-bade-globalt-och-lokalt">LÄS MER: Kooperationen står stark både globalt och lokalt</a>

Kooperativa företagsledare måste bära två hattar samtidigt. Den ena står för affärsmässighet och den andra för lyhördhet inför medlemmarnas krav och synpunkter. Till det kommer att medlemmarna själva har dubbla roller som dels ägare, dels nyttjare, slår SLU-forskaren Karin Hakelius fast.

Kooperativa företagsledare måste bära två hattar samtidigt. Den ena står för affärsmässighet och den andra för lyhördhet inför medlemmarnas krav och synpunkter. Till det kommer att medlemmarna själva har dubbla roller, slår SLU-forskaren Karin Hakelius fast.

Dubbla roller för både ledning och medlemmar

Ekonomi

Universitetslektor Karin Hakelius vid SLU betonar att ledningen i kooperativa företag inte bara kan vara inriktad på maximal vinst. Medlemsperspektivet måste alltid finnas med.

Dubbla roller för både ledning och medlemmar

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera