Kamp för skolmaten gjorde årets största avtryck

Det var en irritation som legat och grott länge hos Anette Gustawson och hennes man Jacob. Att deras barn fick anonym mat från andra länder, när de visste att de livsmedel de själva producerar på gården höll så mycket högre standard.

– En dag sa Jacob: "Vi borde ansöka om att barnen får svensk mat som särkost". Och så gjorde vi det, berättar Anette Gustawson.

Föga anade hon då vilken lång resa hon hade framför sig. Men inte heller vilket stort gensvar hon skulle få från föräldrar runt om i Sverige som delade hennes frustration.

När Land Lantbruk når ut till mjölkgården utanför Norrtälje är det för att höra mer om Anettes tankar kring den svenska jordbruksproduktionen och hennes kamp för att få in dess råvaror i de offentliga köken.

Men också för att få överlämna blommor och diplom, samt berätta om topplaceringen på vår avtryckarlista. En total överraskning för Anette Gustawson som bliev mycket rörd över utmärkelsen.

– Det värmde i hjärtat. Det hade jag väl aldrig kunnat ana för ett år sen. Det känns helt fantastiskt, säger hon.

För det blev mycket nötande med Norrtälje kommun innan ansökan om specialkost för barnen slutligen gick igenom. Nyckeln var att begära att maten skulle vara producerad i enlighet med Miljöstyrningsrådets baskrav. Alltså inte nödvändigtvis svenskt, men producerat under samma villkor.

Vid LRF-stämman i maj i år fanns en motion från Halland om samma idé. En nervös Anette begärde ordet och berättade vad hon själv hade gjort. Det rev ner stämmans varmaste applåd och efteråt skrev både Land Lantbruk och ATL om hennes initiativ. Därefter ringde Expressen. Och TV4:s Nyhetsmorgon...

Uppmärksamheten ledde till att mängder av föräldrar hittade till Facebookgruppen "Svensk mat i skolan åt våra barn" där det ges tips och delas ut råd till dem som vill förändra matpolicyn på skolorna. I flera kommuner pågår nu arbete med att införliva Miljöstyrningsrådets baskrav i skolköken. Men det är ett hårt jobb.

– Kunskapen hos kommuntjänstemän runt om i Sverige är väldigt låg. Om alla visste det vi vet skulle vi aldrig behöva prata om det här, säger Anette Gustawson och tar upp det svenska lantbrukets låga antibiotikaanvändning, bidrag till biologisk mångfald och höga djurvälfärd.

– Och sen skapar det ju arbetstillfällen. Det gäller ju egentligen alla upphandlingar. Anlitar man lokala entreprenörer stannar företag och arbetstillfällen i bygden.

Under nästa år kommer Anette Gustawson att vara inblandad i LRF Mälardalens projekt för att öka andelen lokalproducerad mat i de offentliga köken i Roslagen.

Hennes mål, både på lokal och nationell nivå, är att så många ska börja ställa krav på skolmaten att det blir enklare att servera alla den etiska kosten istället för att göra portioner åt enskilda elever.

– Varför är det viktigare hur vi sköter våra djur, än vad vi stoppar i våra barn? Det spelar ingen roll om vi är bäst i klassen om ingen köper det vi producerar, menar Anette Gustawson.

Nästa år är det valår och Anette Gustawsons starka önskan är att det svenska produktionsjordbrukets frågor hamnar högt upp på dagordningen.

– Vi måste värna vår svenska livsmedelsförsörjning. Och det gör vi på ett fint sätt genom att svenska djurskyddskrav ska ligga som minimikrav i alla offentliga upphandlingar. Jag vill också att regeringen skapar en strategi för hur de vill att livsmedelsförsörjningen ska se ut i Sverige. Ska vi ligga på 50 procent, eller?

undefined