Förra våren stod fosfordammen på Hushållningssällskapets försöksgård Brunnby utanför Västerås klar. På gården har fälten intill fosfordammen både strukturkalkats och täckdikats. I samband med det senare har man även gjort försök med kalkfilterdiken, det vill säga att massorna blandas med strukturkalk innan återfyllnad av dikena. Det gynnar både jordens förmåga att behålla fosforn och släppa igenom vatten.
– Ett problem vi har är att vi får stående vatten på lerjorden. Där tror vi att kalkdiken gör nytta, för det blir lättare för vattnet att komma igenom, säger Petter Ström vid Hushållningssällskapet.
Att fosforn kvar bättre i marken har märkts tydligt på Brunnby där mätningarna visar mellan 10 och 50 procent lägre fosfor i vattnet från de diken som kalktäckts.
Vattnet från större delen av Brunnbys åkrar leds sedan ut till den nyanlagda fosfordammen. En meter djup och 0,25 hektar stor. I fosfordammen stannar vattnet upp och fosforn sedimenteras på en begränsad yta.
Mätningarna hittills visar på en 30-procentig reduktion av fosfor i vattnet vid dammens utlopp. Fosforn i sedimentet kan sen tas tillvara genom spridning på åkern, liksom vid vanlig dikesskötsel.
Ekonomiskt tror dock Petter Ström att det är strukturkalkningen och kalkfilterdikningen som intresserar flest Mälardalsbönder. Merkostnaden för kalkdiken är cirka 3000-5000 kronor per hektar.