I helgen går filmen Jordgubbslandet upp på svenska biografer som enda svenska filmen i sommar. "Jordgubbslandet är en tidlös film som visar parallella verkligheter på jordgubbsfälten i Sverige", säger filmregissören Wiktor Ericsson.
Jordgubbslandet handlar om en polsk pojke som kommer som gästarbetare till Sverige för att arbeta som jordgubbsplockare. Han blir förälskad i en svensk flicka och filmen utspelar sig i vackra naturlandskap i Blekinge.
Ungdomsromantik är en stor del av filmen men Jordgubbslandet är så mycket mer än så. Enligt regissören och manusförfattaren Wiktor Ericsson visar filmen en del av Sverige som vi kanske tidigare inte har sett - eller i alla fall inte har uppmärksammat tillräckligt.
– Jordgubbslandet är en historia som inte tidigare har berättats. Det handlar om motsättningar inom jordbruket, om parallella världar, om kulturer som möts och om ett ekonomiskt system som vi alla är beroende av, säger Wiktor Ericsson.
Det har varit en lång process att göra filmen och någonstans har hans egna erfarenheter av jordgubbsplockning och härkomst från Blekinge spelat en avgörande roll i filmens framväxt.
– Jag testade att vara jordgubbsplockare när jag var 16 år men jag höll bara ut en dag. Jag hade inte samma driv som de polska arbetarna och det var alldeles för tungt för mig, berättar han.
Mötet med de polska jordgubbsarbetarna har legat och grott under många år. De första scenerna skrev Wiktor Ericsson för mer än tio år sedan och filmens manus har tagit nästan fem år att få klart.
En stor del av arbetet med filmen har varit att göra research.
– Vi har verkligen fått ta del av bönders verklighet, exempelvis sett hur stressigt det kan vara för jordgubbsodlare där vid midsommar för att få ut jordgubbarna i tid innan de blir dåliga. Jag har lärt mig så mycket.
Hur verklig är filmen?
– Platserna och miljön är helt autentiska och allt som händer i filmerna är hämtat från verkligheten. Det här är en film som vill berätta något, som vill visa de människor som finns och arbetar på våra fält och de ekonomiska svårigheter som finns i dag för både gästarbetare och lantbrukare, säger han.
Hur har det varit att arbeta med Jordgubbslandet?
– Det har varit en fantastisk och rolig resa där jag blivit mycket stimulerad. Att möta alla lantbrukare - att göra research och sätta sig in i olika människors perspektiv har varit otroligt stimulerande. Sedan har det varit så fint att få vistas i dessa vackra naturmiljöer och vi har mötts av så stor generositet av de bönder vi träffat, säger han.
Men någon jordgubbsälskare är Wiktor Ericsson inte, även om han lagt ner mycket tid på att göra research om de söta gubbarna. Men hur väljer han att äta jordgubbar, när han väl gör det?
– Jag är inte så förtjust i söta saker men om jag äter jordgubbar vill jag gärna ha crème fraiche och mynta till, säger han.
Förhoppningen är nu att så många som möjligt ska gå och se filmen som nu går upp på svenska biograferna runt om i landet.
– Kanske känns konstigt att säga men jag hoppas nästan på att det blir en regnig juli så att folk väljer att gå på bio i stället för att vara ute, säger Wiktor Ericsson och skrattar.
