Jordbruksverket måste klara nya Cap
Den här gången måste den nya ledningen för Jordbruksverket klara av utbetalningen av EU-ersättningarna och reformeringen av Cap, skriver Lena Johansson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Jordbruksverket ikläddes förra veckan såväl hängslen som livrem när regeringen utsåg både en styrelse och en överdirektör som ska övervaka verkets arbete. Det är det senaste försöket att få ordning på ett flerårigt utbetalningskaos.
Att ett antal bönder fortfarande väntar på EU-ersättningar så långt tillbaka som från 2015 är inget annat än en skandal. Det har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht själv medgett.
EU-ersättningarna är i grunden samhällets betalning för tjänster som bönderna har utfört. Varken krångel med IT-teknik eller ändrade och försenade regelverk är godtagbara ursäkter för att någon ska behöva vänta så länge på sin ersättning.
Jordbruksverket är en myndighet som hanterar stora summor och omfattande administration. 2015 införde EU en ny reformerad jordbrukspolitik och anvisningarna till hur reglerna skulle tolkas blev försenade. Olyckligtvis ansåg sig Jordbruksverket tvingat att samtidigt upphandla ett nytt IT-system för att kunna administrera det nya regelverket.
Konsekvenserna av det omfattande reformarbetet hamnade dock till stor del på lantbrukarna genom kraftigt försenade utbetalningar. Förseningar som bland annat har resulterat i ökade kostnader för oplanerade krediter och att investeringar på gårdarna tvingats skjutas på framtiden.
EUs regelsystem innehåller krav på dröjsmålsränta – men bara när lantbrukare inte betalar tillbaka felaktigt utbetalda stöd tillräckligt snabbt. I omvänd ordning, när en företagare oförskyllt får vänta på ersättning, betalas dock inga förseningsavgifter ut.
Statskontoret har tidigare kritiserat Jordbruksverket för bristande intern styrning och för att verkets kostnader för hanteringen av EU-stöden varit alltför höga. Verket har också fått ökade anslag från staten för att få ordning på utbetalningarna. I år har stora delar av verksledningen bytts ut och i mars utsågs en ny generaldirektör. Nu stärker alltså regeringen sitt grepp ytterligare med en överdirektör och en styrelse med diger kunskap inom både lantbruk och administration.
Återigen pågår en översyn och reformering av EUs gemensamma jordbrukspolitik Cap. Risken för förseningar är överhängande även här gången, men Bryssel har utlovat mer nationellt självbestämmande och en minskad byråkrati. Måtte den senaste tidens förändringar ha tagit höjd för att Jordbruksverket inte också denna gång ska hamna i händerna på konsulter och köra fast i invecklade regelverk.