Det arbete som lantbrukarna gör och får kompensation för i form av miljöersättningar och regionalstöd behövs för en levande landsbygd. Det tycker Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket, som svarar på kritiken som riktats mot landsbygdsprogrammet.
– Det är viktigt med lantbruksföretag för att hålla landsbygden igång. Utan öppet landskap och biologisk mångfald kan inte heller det andra fungera.
Lantbrukarna gör större delen av miljöarbetet och behöver därför rimligtvis bli kompenserade för vad de gör, både för landsbygdens överlevnad och för ett svenskt jordbruk, menar han.
– Vi har en målsättning i Sverige att inte låta jordbruksmark växa igen, även i skogsbygderna. Antalet kött- och mjölkproducenter faller, så slutsatsen är att det behövs offentliga insatser för att bibehålla ett öppet landskap även utanför slättbygderna, säger han.
Bakgrunden till debatten rapporten "Bonde söker bidrag" från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO, där SLU-professorn Ewa Rabinowic ifrågasatte budgeten för det svenska landsbygdsprogrammet på sammanlagt 36 miljarder.
– Det glöms lätt bort att beloppet gäller än sjuårsperiod och att det är cirka fem miljarder per år, kontrar Harald Svensson.
Ewa Rabinowic anser att Jordbruksverkets föreslagna förändringar inför kommande programperiod är för blygsamma och argumentet att omställningskostnaderna annars skulle bli för höga inte håller. Ett av hennes förslag på förbättring är att miljöstöden ska gå till större områden där fler lantbrukare samverkar för att gynna den biologiska mångfalden. Något som enligt Harald Svensson skulle vara för krångligt att genomföra och innebära större byråkratisk börda för bönderna.
– Det handlar om mycket pengar så det är klart att programmet ska granskas och utvärderas. Vi är inte oförmögna att ändra, men vi vill inte ändra för ändrandets skull. Vi vill inte ge lantbrukarna ännu ett regelverk att sätta sig in i när vi just har fått det nuvarande systemet att fungera någorlunda.