För att klara utbetalningen av försenade jordbruksstöd har länsstyrelserna fått ökade möjligheter till manuell hantering. I Kalmar län har en tredjedel av ansökningarna som återstod gjorts under hösten.
Vid årsskiftet öppnade Jordbruksverket fler möjligheter att runda det vanliga utbetalningssystemet och kunna betala ut försenade stödpengar. Länsstyrelsen i Kalmar län såg chansen och har framför allt prioriterat lantbrukare med störst fordringar.
– Man kan se det som en sista utväg. Vi gör det eftersom vi inte är nöjda så länge vi är skyldiga pengar och eftersom ingen i dagsläget kan svara tydligt på när systemen kommer att fungera fullt ut, säger landsbygdsdirektör Johan Wendell.
I Kalmar än man liksom i övriga län i princip klar med slutbetalningarna för 2015 och har sedan augusti gjort cirka 700 slutbetalningar för 2016 där ungefär 1 600 ärenden återstår. Prognosen är att stöden för 2016 ska vara avklarade i månadsskiftet januari–februari nästa år.
När Jordbruksverket gjorde avstämning vecka 42 återstod 335 miljoner kronor att betala ut i form av försenade stöd för åren 2016 och 2017. För 2015 finns det så få kvarvarande ärenden att det betraktas som avslutat.
Ersättning för betesmarker och slåtteränger står för 200 miljoner kronor av de obetalda stöden och ersättning för vallodling för 65 miljoner kronor.
Att lyfta ut olika moment ur stödsystemet för att i stället göra dem manuellt kräver betydligt större arbetsinsatser.
– Det är ingen lösning för alla stödärenden i landet eftersom det skulle kosta miljardbelopp. Vissa stöd har ändå varit låsta i systemet så manuell hantering löser inte allt även med obegränsade resurser. Men här i Kalmar har vi arbetat bort vår balans för fältkontroller och ville utnyttja att vi har den personella möjligheten, säger Johan Wendell.
Sedan Marcus Wildenius, ekonom med förflutet på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, tog över som chef för lantbruksenheten våren 2016 har länsstyrelsen Kalmar ändrat strategi och gått från säsongs- till tillsvidareanställningar av fältpersonal.
– Vi strävar efter en större bredd och kompetens hos personalen vilket gör att olika medarbetare inte är lika låsta till en viss arbetsuppgift. Det ger en bättre produktionsstyrning, förklarar Marcus Wildenius.
Konsekvenserna av den torra sommaren har gjort utbetalningarna än mer angelägna än tidigare. Kalmar är ett betestätt län med ett relativt sett stort antal lantbrukare med olika miljöstöd.
– Om vi får signaler från lantbrukare med stora behov av likvida medel försöker vi hjälpa om vi kan. Så fort jag vet att pengarna kan betalas ut fattar jag beslutet, säger Marcus Wildenius.
Även om ärendena tas i turordning med de äldsta först finns det exempel på lantbrukare som har fått samtliga slutbetalningar för 2015, 2016 och 2017 års stöd på en och samma gång under hösten.
Mirja Hjers, chef för utbetalningsfunktionen på Jordbruksverket, berättar att det under hösten har gjorts en kraftsamling med syfte att länsstyrelserna ska kunna betala ut de försenade stödpengarna.
– Vi har byggt upp ett alternativt arbetssätt där vi lyft ut delar som handläggs manuellt. Detta är något som alla länsstyrelser gör. Men varje länsstyrelse är unik och gör sin prioritering, säger Mirja Hjers.
Jordbruksverket har enligt Mirja Hjers ingen samlad bild av vilka länsstyrelser som har kommit längst i slutbetalningarna av de försenade stöden.
