Kristina Hansén

Jessika Roswall.jpg

–&nbsp;Under uppväxten i Avesta sommarjobbade jag på en brädgård och det är väl det närmsta praktiskt skogsbruk jag kommer. Men jag har ett stort intresse för jord- och skogsfrågor och det är därför jag känner väldigt många här, säger Jessika Roswall till Land Lantbruk under LRF Mälardalens regionstämma i hemstaden Enköping i mars.Sedan december är hon EU-kommissionär för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. En post med stort inflytande över Europas jord- och skogsbruk. Efter 40 minuter i talarstolen är tiden knapp och samtalet rör sig snabbt mellan personliga lantbrukskopplingar och vad hon vill göra för sektorn under mandatperioden 2024–2029.–&nbsp;Lantbruksfrågorna är spännande och en väldigt viktig del av samhället i en kommun som Enköping.Du har varit lokalpolitiker länge, riksdagsledamot för Moderaterna och senast EU-minister i den sittande regeringen. Vilka svenska erfarenheter kopplat till jord- och skogsbruk tar du med dig i EU-arbetet?–&nbsp;Det har blivit många studiebesök hos bönder här i Mälardalen. Jag har fantastiska medarbetare inom kommissionen som ger expertutlåtanden men för att på riktigt förstå behöver jag verksamhetsbesöken. Jag också en stor insikt i hur svenskt skogsbruk och industri fungerar och det har jag nytta av i mitt arbete.<h2>Nära jordbrukskommissionären</h2>En av Jessika Roswalls närmsta kollegor är EU-kommissionär Christophe Hansen med ansvar för jordbruk och livsmedel. Planen är att ta med honom till Sverige.–&nbsp;Det finns många ställen jag tycker att han ska besöka här så vi hade egentligen behövt en vecka för att ha tillräckligt med tid.Som EU-kommissionär har hon en bred portfölj med ansvar för exempelvis kemikalielagstiftning och åtgärder inom vatten, biologisk mångfald, klimatanpassning, bioekonomi och återvinning. När Jessika Roswall ska sammanfatta det hon vill uppnå för jord- och skogsbruket de närmsta åren är budskapet snarlikt det som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har upprepat på senare tid.– Säkerhetsläget är allvarligt och det behövs förutsättningar för en stark livsmedelsproduktion. Det hänger ihop med konkurrenskraften och regelförenklingar. För mig handlar det också mycket om att ha en bättre dialog mellan olika intressenter för jag upplever att frustrationen har varit väldigt stor tidigare.

Kvinna talar vid podium på LRF-konferens.

Jessika R.jpg

Det blir de sista orden innan intervjun bryts för att den svenska kommissionären ska hinna med flyget till Bryssel. I maj görs en uppföljande intervju via videolänk och den tar vid ungefär där den förra slutade. Om hur intresset för lantbruk växt via uppväxten, direktkontakten med bönderna i hemkommunen och större de samhällsfrågorna livsmedelsberedskap och konkurrenskraft.–&nbsp;Vi kan satsa väldigt mycket pengar på försvar och göra allt rätt men utan jordbruk och vattenförsörjning klarar vi inte försvarsförmågan. Jämför vi med andra branscher, exempelvis solceller och AI, har Europa förlorat den ledande rollen men vi har fortfarande ett väldigt framgångsrikt jord- och skogsbruk som vi bör fortsätta utveckla.<h2>Ny bioekonomistrategi i år</h2>En del i det blir bioekonomistrategin som Jessika Roswall ska presentera senare i år. Bioekonomisektorn där jordbruks-, skogs- och livsmedelsindustrin ingår står för 5 procent av EUs BNP vilket är jämförbart med byggsektorn och inte långt ifrån de 7 procent som bilindustrin bidrar med. Fram till midsommar har intressenter möjlighet att skicka in önskemål om strategins innehåll.– Det gör mig glad att det är ett så stort intresse och att det inte bara nordiska länder som Sverige och Finland som ser potentialen.Vilken konkret betydelse kan en sådan här strategi få för en svensk jordbrukare eller skogsägare?–&nbsp;Jag kan inte avslöja allt eftersom processen är i en inlyssningsfas. Men min målsättning är EU ska vara ledande inom bioekonomi och då vi behöver vi ta reda på vad som hindrar sektorn att växa.Det handlar enligt Jessika Roswall om administrativa bördor och regelförenklingar men det kan också bli förändringar åt motsatt håll.–&nbsp;Vissa områden kan behöva regleras för att öka andelen av bioproducerade material och minska utsläppen och beroenden av fossila produkter. Jag ser också behovet av investeringar i ny teknik och att säkerställa kapital för att kunna skala upp innovationer.

<h3>Jessika Roswall</h3>Född: Uppsala. Uppvuxen i Avesta.Bor: Enköping sedan 2001.Familj: Två döttrar. Är mormor.Intressen: Fjällen, vandra i naturen, träning.Bakgrund: Juristexamen. Har arbetat som advokat. Lokalpolitiker i Enköping och riksdagsledamot för Moderaterna. EU-minister 2022–2024. EU-kommissionär för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi sedan december 2024.

Att minska byråkratin har blivit ordförande Ursula von der Leyens mantra och när den nya kommissionen tillträdde i höstas fick samtliga 26 kommissionärer i uppdrag att arbeta mot det målet. Juristen Jessika Roswall ska bland annat bidra till att befintliga och nya EU-regler inom miljö- och klimat förenklas och att rapporteringskraven för små och medelstora företag minskar med 35 procent.– Man måste alltid börja med funderingen om det behövs lagstiftning över huvud taget. Om ja, på vilken nivå? Och sedan se till hur den blir så effektiv som möjligt.På axlarna vilar ett tungt ansvar när en stor del av lagstiftningen som klubbades förra mandatperioden nu ska införas. Digitalisering och att undvika dubbelrapportering och överlappning utgör delar av hennes förenklingsstrategi men utöver naturrestaureringslagen vill Jessika Roswall inte nämna specifik lagstiftning som berör jord- och skogsbruk.– Vi har nyligen diskuterat prioriteringsordning men över lag handlar det om de som kan leda till förenklingar. Mycket ligger på medlemsstatsnivå men det betyder inte att jag inte har en viktig del i det.<h2>Höga mål för naturrestaurering</h2>En av förra mandatperiodens största strider gällde naturrestaureringslagen med mål om att skydda 20 procent av landområdena till 2030 och alla ekosystem i behov av restaurering till 2050. För Sveriges del har en stötesten varit rapporteringen av naturtyper till EU och vilka referensarealer som ska användas eftersom det påverkar hur stor areal som ska skyddas. Den regering som Jessika Roswall satt i som EU-minister 2022-2024 har nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att inte utgå förindustriell tid utan från EU-inträdet 1995 när Art- och habitatdirektivet trädde i kraft i Sverige. Det välkomnas av bland andra LRF medan kritiker anser att referensvärdena sätts godtyckligt utan vetenskaplig analys.Kommer du som EU-kommissionär att acceptera regeringens sätt att bestämma referensvärden?– Det är för tidigt att svara på utan det blir en dialog som kommer ske mellan kommissionen och regeringen. I sommar ska alla medlemsländer lämna in sina rapporter om hur förordningen ska genomföras och EU-kommissionen kommer med sin konsekvensbedömning.

Kvinna vid EU-utfrågning om miljö 2024.

Jessika Roswall Philippe BUISSIN.jpg

Hur ser du på balansen mellan att bevara och bruka i EUs miljö- och klimatpolitik som påverkar skogen?–&nbsp;Skogssektorn är en viktig del i omställningen och jag ser vilken nytta ett aktivt skogsbruk gör för biologisk mångfald. På EU-nivå har förståelsen för länder som Sveriges sätt att bruka skog ofta saknats men idag är den på en helt annan nivå.Ser du en risk att den balansen rubbas när naturrestaureringslagen ska införas och skydda så pass mycket natur genom bindande mål?–&nbsp;Det hoppas jag inte. Jag tror på dialog och att det finns redan en bra förståelse från båda sidor.Jessika Roswall ser behovet av att bevara och restaurera natur men konstaterar att jord- och skogsägare inte alltid har de ekonomiska förutsättningarna för det. Under mandatperioden ska hon leda arbetet med att utveckla så kallade naturkrediter för att öka incitamenten.–&nbsp;Vi behöver investera i naturen och de officiella medlen kommer inte att räcka till det. Trycket på EU-budgeten är så hårt när det kommer till försvar och andra typer av klimatanpassningar. Därför behövs nya lösningar.Vad kommer göra att naturkrediter får ett större genomslag än marknaden för kol- och biokrediter som hittills varit trög?– Jag tycker nog att den marknaden har fungerat bra. Det är enklare att mäta utsläpp jämfört med naturåtgärder men jag är ändå hoppfull. Det finns ett stort intresse från industrier, banker, försäkringsbolag och enskilda lantbrukare och skogsbrukare. Investerar vi inte i naturen nu kommer det att kosta ännu mer framöver med tanke på torka och översvämningar.&nbsp;Hur ska man då säkerställa att naturkrediterna verkligen gör nytta för lantbrukare och skogsägare så att det inte bara blir ett verktyg för företag att köpa sig fria från miljöansvar?–&nbsp;Det kommer att bli en utmaning. Jag har inte de exakta svaren ännu men jag tror att det är görligt och nödvändigt, säger Jessika Roswall och hänvisar till Orsa besparingsskog som är det första svenska exemplet på försäljning av krediter för naturvårdande åtgärder.

Talare med mikrofon står vid ett träpodium.

Jessika Roswall 2.jpg

Jessika Roswall talar fort. Ändå räcker inte heller denna intervjutid till och svaren på de sista frågorna kommer på mejl. Den ena rör markanvändningssektorns utsläpp och upptag av växthusgaser som regleras av LULUCF-förordningen. Trenden med en minskad kolsänka inom sektorn är densamma i stora delar av Europa och ökad avverkning är en förklaring, men sänkans storlek påverkas även av exempelvis skadeinsektsangrepp, torka och bränder. Därför anser delar av skogsindustrin att det vore effektivare att satsa på att minska de fossila utsläppen snarare än att satsa på ökad kolinbindning som är svårare att styra.Bör EU anamma ett nytt förhållningssätt till LULUCF-sektorns bidrag till de klimatpolitiska målsättningarna?"Nyligen påbörjades en utvärdering av LULUCF-förordningen, och det tycker jag är bra. Vi behöver veta vilka effekter våra gemensamma regler har. Och på sådant vis kan vi också navigera i vad som bör vara nästa steg.&nbsp;Koldioxidupptag kommer fortsatt vara en viktig del av EU:s klimatpolitik både för att minska utsläpp och anpassa oss till klimatförändringar", skriver Jessika Roswall och nämner naturkrediterna och certifieringsverktyget Carbon Removal Certification Framework som kommissionens verktyg för att stötta omställningen.Förra mandatperioden mötte planerna om att halvera användningen av och risken med växtskyddsmedel hårt motstånd i EU. Förordningen drogs slutligen tillbaka men enligt Ursula von det Leyen kommer den tillbaka, om än i annan form och utvecklad i större dialog med berörda. Huvudansvaret ligger på EUs kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet, Olivér Várhelyi, men Jessika Roswall skriver att det behövs en balans för livsmedelsproduktionens och matsäkerhetens skull."Att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel är fortfarande viktiga mål för kommissionens arbete med livsmedelssäkerhet. Samtidigt såg vi under förra mandatperioden att det lagförslaget stötte på hinder i beslutsprocessen, så vi behöver mer dialog och ett omtag för att komma vidare på detta område. Jag är fullt övertygad om att vi behöver arbeta med jordbruket för att nå resultat och det kommer att vara min prioritering framöver", skriver Jessika Roswall.

Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall har nära kontakt med bönder från hemkommunen Enköping och vill lyfta lantbrukets roll i säkerhetspolitiken. Som högsta ansvarig för EUs miljöfrågor lovar hon minskad byråkrati när tung lagstiftning om bland annat naturrestaurering nu ska genomföras.

Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall har nära kontakt med bönder från hemkommunen och lovar minskad byråkrati när hon ska införa ny miljölagstiftning i EU.

Vill minska byråkratin för jordbruket

Minska byråkrati i EU:s jord- och skogsbruk: Jessika Roswall har ansvar för förenklingar och innovationer som främjar sektorns tillväxt.

Hon vill involvera lantbruket i EUs miljöarbete

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera