Johan Sedenius

Man står framför traktorer på en utomhusutställning.

IMG_4297.jpg

Land Lantbruk möter Jan-Erik Hansson i Lantmännens monter under den första av de två dagarna på årets upplaga av Brunnbymässan utanför Västerås. Hit brukar han resa så gott som varje år berättar han medan en strid ström av besökare med kaffemuggar i händerna rör sig in och ut ur skuggan i Lantmännens tält.&nbsp;– Brunnby är lagom stort, jag trivs här. Dessutom har jag anknytning till Västerås, jag träffade nyss en morbror som är lantbrukare i här trakterna så jag ska dit och hälsa på i kväll. Borgeby besöker jag inte lika ofta, dels ligger det långt bort dels ligger det lite fel i tiden för då är vi upptagna med förstaskörden hemma på gården, förklarar Jan-Erik Hansson.Efter två år som vice ordförande i Lantmännens styrelse valdes han i samband med riksstämman i maj till ordförande i kooperativets styrelse efter Per Lindahl. De första månaderna har till stor del handlat om att sätta sig in i rollen, rutiner samt förväntningarna från koncernledningen och medlemmarna.<h2>Viktigt att delegera</h2>– Sedan är det en del jag vill förändra och som jag funderar över. Det gäller bland annat hur vi ska arbeta i till exempel styrelsen, utskotten och förtroenderådet. Lantmännen är inget enkelt företag och det gäller att utnyttja resurserna på bästa sätt. Det är viktigt att delegera ansvar på olika områden till fler personer som kan blomma ut. Då blir vi fler som påverkar arbetet och därmed mycket starkare tillsammans.När Jan-Erik Hansson lämnade Arla Foods styrelse 2021 var han inställd på att det var ett farväl till tunga förtroendeuppdrag och att han fortsättningsvis helt skulle ägna sig åt familjeföretaget i Hälsingland. Samtidigt, intygar han, bär han på en stark vilja att kunna påverka och det var den viljan som fick honom att ändå tacka ja till en plats Lantmännens styrelse 2022.– Så har det verkligen blivit och jag känner att jag kan påverka mer än jag initialt trodde. Med min erfarenhet har jag något att tillföra och det gensvaret uppfattar jag från Lantmännens koncernstyrelse. Då blir det riktigt roligt.Flera gånger under intervjun är det besökare på Brunnby som kommer fram till Jan-Erik Hansson för att hälsa. En man säger skämtsamt att han ska köpa fler insatsemissioner i Lantmännen om bara ordföranden lovar att sköta sig. Jan-Erik Hansson skrattar.<h2>Ska ta större plats</h2>Hans vilja att påverka är inte begränsad till det personliga inflytandet utan omfattar även tankar på att Lantmännen som koncern ska ta en större plats i diskussionerna om möjligheterna att stärka svenskt lantbruk.– Hur kan vi gynna Lantmännens medlemmar på bästa sätt? Är det bara genom ett kapitaltillskott eller är det också genom att påverka politiker och myndigheter för att stärka lantbrukets konkurrenskraft och lönsamhet? Historiskt har LRF iklätt sig det mesta av påverkansrollen men Lantmännen är en så tung spelare i Lantbrukssverige att vi kan komplettera LRF i det arbetet. Det är viktigt att Lantmännen gör bra affärer men det är lika viktigt att vi är med och påverkar förutsättningarna för utvecklingen framåt, betonar Jan-Erik Hansson.Så vilka riktningsförändringar vill han se? Förenklingar på regelområdet, ökade möjligheter att anskaffa kapital till unga som vill in i lantbrukssektorn, flexibilitet i beteslagstiftningen och främjande av åtgärder som leder till ekonomisk tillväxt på gårdarna är några av de områden Jan-Erik Hanson räknar upp.– Alla säger att de vill se ökad svensk livsmedelsproduktion men politikerna förstår inte på djupet att de måste ta underlättande beslut. Jag saknar tydliga mål i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Jag har varit bonde i 40 år och har aldrig hört en landsbygdsminister som talar så väl om vår näring som Peter Kullgren gör men det måste hända något också.&nbsp;<h2>Skillnad på uppdragen</h2>Jan-Erik Hansson säger att det är stor skillnad på förtroendeuppdragen i Arla respektive Lantmännen men vill inte närmare gå in på vilka de är. Däremot, konstaterar han, gav åren i Arlas styrelse kunskaper om internationella affärer, kunskaper som han har burit med sig in i arbetet för Lantmännen.Efter ett mycket starkt 2024 redovisade kooperativet lite förvånande en försämring av rörelseresultatet med hela 33 procent för årets fyra första månader. Samtidigt presenterades ett sparprogram om en halv miljard kronor med inriktning på att sammanlagt 300-400 tjänster ska skäras bort. Neddragningen gäller både i Sverige och utomlands. Knappt hälften av Lantmännens cirka 12 000 anställda arbetar i Sverige. Förhandlingar pågår med de fackliga organisationerna.– En negativ trend syntes i slutet av förra året och har förstärkts i år. Marknaden är försiktig, det är låg aktivitet. Det mesta ligger ändå i våra egna händer och händer det inget ytterligare drastiskt i omvärlden med krig och annat så reder vi ut det här. Det är aldrig roligt att skära bort tjänster men vi måste agera tidigt, enhetligt och kraftfullt. Kommer man in senare med sparåtgärder är risken att de blir större och ännu mer kostsamma. Ambitionen är att vi ska kunna fortsätta att ge våra ägare en bra utdelning och återbäring.<h2>Sparar på huvudkontoret</h2>De aviserade personalneddragningarna är främst inriktade på tjänstemän. Anställda i produktionen på olika platser berörs endast i mindre utsträckning. Scan Sverige är ett exempel på ett företag som efter åren i finsk ägo redan är hårt rationaliserat. Det största problemet för det bolaget är den för tillfället låga tillgången på slaktdjur. De centrala funktionerna, energidivisionen samt bageriverksamheten Lantmännen Unibake med verksamhet i ett 20-tal länder och över 6 000 anställda träffas däremot något hårdare, enligt Jan-Erik Hansson.Så sent som i juni presenterade Lantmännen ännu en överraskning: maskinåterförsäljaren Swecon, som är återförsäljare av Volvos entreprenadmaskiner, och som har varit i koncernens ägo sedan starten för 25 år sedan, säljs till Volvo CE för 7 miljarder kronor. Affären bedöms kunna genomföras under andra halvåret men kräver grönt ljus från berörda myndigheter.Bara i fjol bidrog Swecon med en nettoomsättning om 10 miljarder kronor. Jan-Erik Hansson ser när affären kommer på tal för första gången under intervjun något obekväm ut. Orden kommer efter viss tvekan.– Vi tappar tio miljarder i omsättning och Swecon har bidragit med en ganska stor vinst. Nu får vi en påse pengar som vi ska investera och göra något klokt av. Swecon är ett jättefint företag och det är Lantmännen som har byggt upp det. Samtidigt har vi har en stark motpart i Volvo med egna visioner, det är inte bara vi som bestämmer. Nu är det som det är.

Jan-Erik02.jpg

Humöret stiger på nytt när intervjun mot slutet kommer in på Vallens gård i Färila, Hälsingland, ett av landets största lantbruk. Cirka 160 miljoner kronor i omsättning, 3 000 djur, varav 1 350 mjölkande, 1 700 hektar åkermark, drygt 1 000 hektar skog, 24 mjölkrobotar och 30 anställda är några nyckeltal i familjeföretaget.&nbsp;<h2>Nytt kostall</h2>En ny personalbyggnad stod klar 2023 och en ny verkstad året därpå. En biogasanläggning som producerar 6 GWh togs i drift i mars med ambition att under året investera ytterligare för produktion av fordonsgas. Helt nyligen var det premiär för mjölkning i ett nytt kostall på gården.Jan-Erik Hansson säger att ordförandeskapet i Lantmännen motsvarar ungefär en heltidstjänst, så frågan blir hur han hinner med det omfattande lantbruket hemma.– Mina tre grabbar kommer in mer och mer i verksamheten och sköter maskiner, växtodling, en del byggnationer och en stor del av skogen. Min fru som tidigare har jobbat deltid utanför företaget har nu kommit hem och sköter all administration. Sedan har jag anställt en driftsledare på djursidan. Ovanpå detta finns jag som överkucku och economic controller, skrockar Jan-Erik Hansson åt de sistnämnda formuleringarna.<h2>Svårt släppa kontrollen</h2>Han medger att det är svårt att släppa kontroll över företaget. Jättesvårt, upprepar han. Icke desto mindre inleddes för två-tre år sedan ett generationsskifte som innebär att sönerna tar över. Processen beräknas ta tre-fyra år till. Jan-Erik Hansson två döttrar är inte verksamma i lantbrukssektorn men ingår förstås i skiftet.– Det finns lantbrukare som efter många år inte har någon att lämna över till, det är en tragedi. Att jag kan lämna över ett blomstrande företag till nästa generation är bara positivt. Det kan inte bli bättre. Dessutom passar det bra i tid så att jag kan lägga mer krut på Lantmännen de sista åren. Men varje dag jag är hemma vill jag gå bland djuren, det är det som ger mig energi.

<h3>Jan-Erik Hansson</h3>Ålder: 62 år.Bor: Färila i nordvästra Hälsingland.Familj: Hustrun Linda Hansson, döttrarna Erica Rosenqvist och Lovisa Hansson samt sönerna Henrik Rosenqvist, Johan Rosenqvist och Fredrik Hansson.Förtroendeuppdrag: Ordförande i Lantmännen sedan maj 2025 efter att ha varit vice ordförande i två år. Valdes in i Lantmännens styrelse 2022. Var styrelseledamot i Arla Foods 2018-2021.Företagsverksamhet: Driver tillsammans med sin fru och de tre sönerna Vallens gård som är ett av Sveriges största lantbruk med ett 30-tal anställda och inriktning på mjölk, kött, entreprenad, fastigheter och skog.

Lantmännen behöver påverka politiker och myndigheter mer. Swecon-försäljningen till Volvo väcker blandade känslor, men Jan-Erik Hansson gläds åt att snart kunna lämna gården i Hälsingland vidare till barnen. Det säger han i sin första intervju i Land Lantbruk som ny styrelseordförande för Lantmännen.

Lantmännen behöver höja rösten i påverkansarbetet gentemot politiker och myndigheter. 
Det säger Jan-Erik Hansson i den första intervjun i Land Lantbruk sedan han i våras valdes till Lantmännens styrelseordförande.

Lantmännens ordförande vill påverka mer

Organisation

Lantmännens strategi för framtiden: Påverkansarbete och kapitaltillskott för ett starkare svenskt lantbruk.

Lantmännens ordförande vill påverka mer

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera