Birgitta Sennerdal

En grupp människor poserar i en skog en solig dag.

VÃ¤sterbotten arrangÃ¶rer nÃ¤tverkstrÃ¤ffar kvinnor.jpg

Det går trögt med jämställdhetsarbetet inom skogsbranschen. Åtta av elva jämställdhetsindikatorer visar på manlig dominans, enligt Skogssektorns jämställdhetsråd för första gången kommit med en rapport.&nbsp;Andelen kvinnor i rollen som maskinförare ligger på 3 procent och kvinnliga förare av virkestransporter är 20 procent. Det finns också en skillnad i kvinnors och mäns skogsinnehav där kvinnor har en påtagligt mindre areal än män både vad gäller genomsnittet och medianfastigheten.Tre av elva indikatorer visar på balans mellan könen i skogsbranschen. Dessa handlar om lönen för kvinnliga respektive manliga medarbetare i olika segment samt om studier på högre skogliga utbildningsprogram.Land Skogsbruk har pratat med några personer som på olika sätt arbetar för en mer jämställd skogsbransch.<h2>”Inte kvinnorna som måste förändras”</h2>När Mats Nilsson som är HR-chef på Holmen Skog ska berätta om företagets jämställdhetsarbete liknar han arbetsplatsen vid en gräsmatta i vilken det inte får finnas maskrosor, det vill säga tydliga övertramp mot kvinnor. Men på senare år har arbetet utvidgats.– Vi tar inte längre bara bort maskrosorna utan jobbar med att förändra myllan så att maskrosorna inte kommer upp, förklarar Mats Nilsson.Myllan är den norm eller kultur som finns på en arbetsplats och i skogsbranschen är den lite förenklat ofta ”att jaga i gröna kläder”. De som känner sig hemma i denna kultur ser ofta inte att den kan få arbetskamrater att känna sig utanför.– Jag har jobbat i den här branschen i 25 år och som vit medelålders man är det jättemycket jag inte ser, påpekar Mats Nilsson, samtidigt som han förklarar att de flesta inte medvetet vill vara icke-jämställda.Holmen Skog vill skapa en kultur som inkluderar alla och Mats Nilsson berättar om ett initiativ på ett av företagets lokalkontor. Där bestämde man att under två veckors tid fick man prata om allt – utom de tre ämnen som vanligtvis brukar avhandlas.– Resultatet blir att de anställda lär känna varandra på nya sätt.Förutom fler samtalsämnen kan det behövas lite olika sorters tidningar på fikabordet, som möter de intressen som de anställda har. Man kan också behöva reflektera över vad som hänger på väggarna, enligt Mats Nilsson.Holmen Skog har även en rutin där alla nyanställda går en utbildning och deltar i en workshop om jämställdhet. Processen för en anställning är utformad på ett sätt som gör att rekryteraren inte omedvetet styrs av normer kopplat till kön.Att ha aktiviteter endast för kvinnliga anställda är däremot Mats Nilsson inte så intresserad av.– Det är inte kvinnorna som behöver förändras för att passa in i den mansdominerande skogsbranschen utan männen måste bli medvetna om de normer som råder så att vi kan förändra dem så att fler passar in.Holmen Skog ser jämställdhetsarbetet som ett sätt att bli ett mer framgångsrikt företag.– Då har vi en bredare kompetens att hantera en föränderlig omvärld och vi blir en mer attraktiv arbetsgivare.

Man i glasögon och blå skjorta, står i ett modernt rum.

Mats Nilsson2 Holmen.jpg

<h2>”Många medsystrar upplever att deras åsikter inte tas på allvar”</h2>Julia Åkerström Carlsson och Eva Eriksson är förtroendevalda inom Södras skogsbruksområde Sollebrunn Väst och ordnar sedan i höstas träffar för kvinnor som på olika sätt arbetar i skogen och för kvinnor som äger skog.– Dessa träffar ska&nbsp;egentligen inte behövas, men tyvärr upplever många av våra medsystrar att deras frågor och åsikter inte alltid tas på allvar, konstaterar Eva Eriksson och förklarar att kvinnorna utifrån männens reaktioner ibland kan få en känsla av att de ställt dumma frågor.Julia Åkerström Carlsson och Eva Eriksson påpekar att männen sedan länge haft majoritet och dominerat i skogen och att de därför fortfarande har ett visst övertag. Tiderna förändras och framsteg sker på jämställdhetsområdet, men det går sakta.När sammankomsterna är enbart för kvinnor så pratar alla kvinnor, även om kunskapsnivån om skog skiftar. Men egentligen hoppas båda två att nätverksträffarna för kvinnor ska vara en kortsiktig lösning och att de inte ska behövas i ett längre perspektiv. Det är en insats för att kvinnor ska börja våga fråga mer på vanliga träffar.– Man vill ju egentligen inte att det ska vara uppdelat, säger Julia Åkerström-Carlsson.

Två kvinnor står framför ett stort träd.

Julia och Eva1.jpg

Nätverksträffarna har samlat cirka 20 kvinnor per träff och har varit uppskattade bland deltagarna. På varje träff finns ett tema, exempelvis skogsbruksplanen. Men det är viktigt med ett luftigt schema så att deltagarna hinner prata med varandra och utbyta tankar och erfarenheter.– Det är viktigt att skapa en gemenskap, säger Eva Eriksson.– Man kanske inte har så många kvinnor i sin omgivning som är intresserade av skog och då vill man hinna prata med varandra, tillägger Julia Åkerström Carlsson.En annan erfarenhet är att avståndet till skogsträffarna inte får vara för långt.– Det är viktigt att träffarna är i ett relativt begränsat område så man inte behöver åka så långt. Vi strävar också efter att variera mötesplatserna så att samma person inte ska behöva åka lika långt varje gång, säger de.

Lisa LundstrÃ¶m portrÃ¤tt.jpg

<h2>”Vi vill få kvinnor att ta för sig”</h2>Nätverksträffen för kvinnor som äger skog i Västerbotten har blivit en årlig tradition. Bakom arrangemanget står myndigheter, forskningsinstitut, föreningar och skogsbolag.– Det kommer inte så många kvinnor på skogsträffar som vi anordnar så vi ville nå dem genom en egen träff för bara kvinnor, säger Lisa Lundström på Skogsstyrelsen i Västerbotten.Arrangörerna och föredragshållarna är kvinnor.– En styrka är att vi har ett starkt nätverk. Vi är många som kan hjälpas åt att dra ihop träffen.Män äger mer skog än kvinnor och om skogen samägs är det oftare männen som är företrädare och som fattar besluten.– Om män äger mer skog och även har större inflytande över den skog som de samäger med kvinnor så får män mer påverkan på hur skogen ska förvaltas. Vi vill ändra på det och få kvinnor att ta för sig och våga fråga. Vi vill ha ett jämställt samhälle.Att män har mer kapital är en anledning till att de äger mer skog. Just denna faktor är svår att ändra på, erkänner Lisa Lundström. Men för de kvinnor som redan äger skog är det viktigt att de har tillräckligt mycket kunskap för att göra aktiva val.– Är man mer välinformerad så kan man ta bättre beslut och vi vill att kvinnor ska ha samma möjligheter att fatta bra beslut om skogen.Efter de årliga skogsträffarna görs utvärderingar, men det är svårt att veta om de gör någon skillnad.– Men kvinnorna som kommer tycker det är jättebra och så får de ju också nätverka med varandra.Årets träff ägde rum i början av juni och handlade om naturvård och naturvårdsbränning. Tidigare år har det handlat om produktion och lövskogsskötsel och Lisa Lundströms råd till andra som funderar på att arrangera träffar enbart för kvinnor är tydligt:– Det är bara att köra! Ofta är det kanske något bolag eller en skoglig aktör som vill ut med något budskap, rikta er då till kvinnor. Men det är bra om de som håller i träffen också är kvinnor.

Det finns olika sätt att arbeta för en mer jämställd skogsbransch. Nya fikanormer kan vara ett sätt. Nätverksträffar med kvinnliga föredragshållare ett annat.&nbsp;

Det finns olika sätt att arbeta för en mer jämställd skogsbransch. Nya fikanormer kan vara ett sätt och nätverksträffar med kvinnliga föredragshållare ett annat. 

Så jobbar de för ökad jämställdhet

Skogsbruk

Det finns olika sätt att arbeta för en mer jämställd skogsbransch. Nya fikanormer kan vara ett sätt. Nätverksträffar med kvinnliga föredragshållare ett annat. 

Så jobbar de för ökad jämställdhet

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera