"Den här branschen måste vara nytänkande"

På den vintergröna åkern intill gården i Rävinge norr om Halmstad växer honungsört, blodklöver och rajgräs. Mellangrödor har de senaste tre åren varit fullt integrerade i växtodlingen.

– Målet är att ha marken grön året om för att öka bördigheten, binda kväve och koldioxid. Marken är svart i högst två veckor mellan skörd och sådd, säger Jakob Johansson.

Det finns en del kvar att lära om odlingen av mellangrödor, konstaterar Jakobs pappa Sven Ove inne i fikarummet intill ett av värphönsstallen. Men sedan de började experimentera för fem år sedan har de kommit en bit på vägen. Framför allt när det kommer till artval för att inte riskera samma växtföljdssjukdomar som på huvudgrödan. Oljerättika krockar exempelvis med rapsen. Vikten av såtidpunkt är en annan lärdom.

– Ju tidigare desto bättre, säger Jakob Johansson.

Honungsörten lyste blå

Etableringen av honungsörten i början av augusti blev lyckad och i november lyste fälten ljust blå av blommorna.

Det är Jakob Johansson som på senare tid har tagit mer ansvar för gårdens växtodling. I somras tog han sin lantmästarexamen vid SLU i Alnarp och flyttade hem. Studietiden beskriver han som de bästa åren hittills i livet.

– Plugget är en del med all kunskap man samlat men det sociala, kåren och allt runtomkring har gjort att jag växt mycket som människa. Och när alla är väldigt lantbruksintresserade ger det mycket att kunna diskutera olika saker och vilka lösningar man har på gårdarna hemma.

Det blev lite av en omställning att lämna internatlivet förra året konstaterar han. Vänskapskretsen är nu mer utspridd över landet men samtidigt bara ett telefonsamtal bort.

– Om man stöter på ett problem finns det alltid någon man kan ringa. Då spelar det ingen roll om personen finns i Skåne eller Västergötland.

Han upplever också att utbildningen har gjort honom mer benägen att se möjligheter.

– Den här branschen måste vara nytänkande med tanke på klimatförändringar och konsumenter som kräver mer. I slutändan handlar det om lönsamhet och att kunna bedöma vilka tåg man ska hoppa på. 

Solceller i rätt tid

Ett sådant tåg är exempelvis valet att installera solceller på stalltaken för några år sedan. Det var Sven Ove Johansson, även han lantmästare, som tog initiativet tillsammans med brodern Tommy Johansson efter att ha reagerat på de ovanligt höga elpriserna sommaren 2020. Solcellerna var i princip färdiga att kopplas på när elpriserna sköt i höjden i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina drygt två år senare.

– Timingen blev väldigt rätt men var svår att förutse, säger Jakob Johansson.

Solenergin genererar 60 procent av gårdsbehovet och producerar som mest el under sommarmånaderna när ventilationssystemet går på högvarv för att kyla stallarna.

– Å ena sidan har elpriserna varit lägre det senaste året, å andra sidan har vi kunnat producera det som går åt på gården i stället för att sälja.

Tanken om ett kretslopp på gården tilltalar Jakob Johansson. Att fodret odlas högst några kilometer från djuren och att deras gödsel återförs till åkrarna.

– Det är så jag vill driva ett jordbruk och i grund och botten var det så man bedrev det förr. Om jag skulle expandera djurproduktionen senare skulle jag även vilja expandera växtodlingen.

Höns har funnits på gården så gott som alltid men 1967 byggde Jakobs farfar ett stall för 8800 värphöns i bursystem. Det som då räknades som stort är nu gårdens minsta enhet för 6700 höns. Övergången till frigående höns inomhus gjordes för drygt tio år sedan och flera andra investeringar finns i backspegeln. 

De senaste åren har bland annat torken byggts ut, 80 hektar har täckdikats hittills, mer mark och fastigheter har förvärvats och byggnader och tork värms numera upp med halmpanna i stället för oljepanna.

– Det har varit bra att kunna landa lite efter plugget eftersom många stora grejer redan är gjorda. Om det nu är jag som ska driva det här i framtiden är det rätt skönt att hinna tänka lite på hur saker och ting kan göras, säger Jakob Johansson.