Mia Guldhov i Skene har arabstuteri. När hon tvingades avliva en av sina hästar på grund av att den fått skador av en dålig hovsko väcktes tanken på att göra en egen. Hon vill skapa ett mellanting mellan en vanlig hästsko och en hovboot eller hovsko, som varken behöver spikas, limmas eller spännas på.
– Man ska enkelt kunna byta sko beroende på vad den ska användas till, säger hon.
Hon har haft hjälp av Chalmersstudenter som gjort vetenskapliga beräkningar på kraften som skon måste tåla. Utifrån det har hon gjort en prototyp som hon tagit patent på. Just nu finslipar hon på sitt patent med en italiensk designer. Förutom egna investeringar har hon fått bidrag från Almi och Innovationskontoret i Väst.
– Jag har investerat enormt mycket i detta. Man är kanske lite galen när man gör något sådant här, men jag tror på att jag behöver komma på något som ingen annan har kommit på, säger Mia Guldhov.
Innovation är en förutsättning för tillväxt i en global värld.
– Men då måste hela befolkningen vara med i arbetet, säger Frida Ekeberg, avdelningschef på Patent- och registreringsverket.
Bara fyra procent av patentansökningarna inom de gröna näringarna mellan 2011-2015 gjordes av kvinnliga uppfinnare. Totalt i alla branscher utgjorde kvinnorna sex procent. Frida Ekeberg tror att det beror på att deras uppfinningar inte når fram via traditionella kanaler.
– Vi måste fråga oss var kvinnorna finns och hur ska vi få dem att bli entreprenörer? säger hon.
Malin Mohr, informationsansvarig på Svenska Uppfinnareföreningen, tror att skälet till att få kvinnor söker patent bland annat är att mycket i det innovationsstödjande systemet är författat av och omges av manliga strukturer. Kriterier och urval gör att många kvinnor har svårt att komma fram. Kvinnor är också generellt mindre riskbenägna i sina företag. Det är synd, tycker hon.
– Många anser att uppfinna är det mest fantastiska man kan göra, säger hon.