Det som tidigare var en småländsk mosse har blivit ett välfyllt skafferi för älgar och rådjur. Framför allt tall och vide växer snabbt upp till smakligt viltfoder tack vare askan, rik på kalium och fosfor, som spreds på marken 2009.
– Jag såg effekten av askan direkt. Det blev snabbt uppslag av både tall och löv där askan spridits, barren på tallarna blev grönare och längre. Blåbärsriset har också fått fart, innan fanns det bara gräs. Se skillnaden på den del av mossen där det inte spreds någon aska och på den del där askan spreds, säger Kjell Skoog, skogsägare.
Ja, skillnaden är markant. Typisk låg, förkrympt och gles växtlighet på den del av mossen som inte fick någon aska. Däremot är vegetationen tät och riklig, men kraftigt betad, på den del av mossen som fick del av askan.
Bakgrunden till att Kjell Skoog lät sprida aska på 10 hektar av den 26 hektar stora mossen är att han ser med oro hur stora klövviltsstammar ger stora skador i skogen. Tall avverkas, men ersätts med gran i stället för tall. Fodret räcker inte till viltet.
– Vårt förändrade brukande av skogen gör att det blir mindre foder till viltet. Vad händer nu efter stormen Gudrun när det nästan enbart planterades gran? säger Kjell Skoog.
Kjell Skoog menar att det krävs insatser av både skogsägare och jägare för att få en viltstam i balans. Han är själv jägare och tycker att älgstammen ska hållas på en nivå så att fodret räcker, men han ser också möjligheterna att skapa mer viltfoder på sina marker. Försöket med viltfoder på mossen har slagit mycket väl ut. Han har för övrigt god erfarenhet av askspridning i växande skog sedan många år tillbaks.
– Viltfoder skapas även i produktionsskogar vid utkörning av aska. Framförallt på fuktiga marker blir det uppslag av olika örter, bärris, löv och tall, säger Kjell Skoog.
Askan spreds med en bandgående spridare efter att Kjell Skoog fått tillstånd av Skogsstyrelsen. På den större delen av mossen spreds 6 ton råsubstans per hektar, på resten spreds 3 ton per hektar. Det syns tydligt att den större givan har gett större effekt på växtligheten.
– Man måste upp i 4 ton torrsubstans per hektar, då blir det riktigt bra.
Kjell Skoog räknar med att askan har effekt på växtligheten i drygt 20 år. Därefter kommer han antingen att ta grövre stammar till energived och sedan låta marken återgå till att bli mosse igen.
– Om vi blir fler skogsägare som gör så här för att skapa viltfoder så kommer vi att få upp mer tall på våra marker, säger Kjell Skoog.
Kostnaden för askan och spridningen var 400 kronor per hektar när Kjell Skoog lät entreprenadföretaget Askungen vital sprida askan 2009.