Oturförföljda köttbonden Elisabet Thorén kan förlora sin pensionsförsäkring i skogsbranden i väster om Hälsingland. "Det här var inte vad jag behövde, jag hade en brand i höstas. Då brann fårhuset och spannmålstorken, säger Elisabet Thorén, som har en gård med 200 nöt och 110 tackor i Korskrogen.
– Det är meningen att jag ska börja bygga upp fårhuset efter semestrarna, men vi får väl se, allt det här tar sådan kraft och ork över huvud taget, säger Elisabet Thorén.
När Land Lantbruk träffar Elisabet Thorén i hennes luftkonditionerade uterum vid sidan av den vackra hälsingegården hotar elden hennes 95 hektar av 210 hektar skog som ligger inom brandområdet. Elden närmar sig begränsningslinjen, alltså den brandgata som rivits upp på hennes fastighet.
Räddningstjänsten kommer inte att prioritera att rädda hennes skog. Elden får ta vad den vill, bara den inte sprider sig utanför begränsningslinjen.
– Jag har precis röjt däruppe, jag betalade fakturan på röjningen i går, så det känns ganska ogjort, säger Elisabet Thorén.
– Det är hemskt, man känner sig så himla liten och man har ingenting att sätta emot.
Men Elisabet Thorén har tillsammans med barnen och vännerna ändå gjort vad hon har kunnat. Traktorn med gödseltunnan har hjälpt till i brandbekämpningen dygnet runt i mer än en vecka.
Nu kan hon bara hoppas att vinden vänder och att elden går åt ett annat håll, och att hennes skog klarar sig som genom ett mirakel. Annars blir det en tristare ålderdom.
– Jag hade tänkt plocka ut lite varje år så att jag får en rimlig pension, för som lantbrukare har man inte så himla stor pension.
Hur blir det nu?
– Det vet jag inte. Det beror alldeles på hur mycket som brinner ned och hur det kommer att se ut efteråt, säger Elisabet Thorén, som ändå har skogen försäkrad.
– Jo, men du får aldrig ersättning fullt ut.
