Satsa på minröjning i skogsmark - inte bara för Ukraina
Forskning och kompetens på minröjning i skogsmark behövs, inte minst med tanke på ett skogslands försvarsförmåga som vårt. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det diplomatiska sammanbrottet i ovala rummet mellan USAs president Donald Trump och Volodymyr Zelenskyy, och dess efterspel, är ett tecken på att vi har en ny världsordning. Samtidigt fortsätter Rysslands anfallskrig att rasa i Ukraina som nu har gått in på sitt fjärde år. Ukrainas otroliga potential när det kommer till bördig jordbruksmark och spannmålsproduktion är vida känt. Men landets stora skogsinnehav passerar oftare under radarn. Via satellitkartor har forskare vid SLU kunnat uppskatta hur stor skogsareal som hittills har skadats under kriget. En studie visar att de södra och östra delarna är uppe i 240 000 hektar av skadade skogsbestånd. Många skogsbränder uppstår i avlägsna områden och får rasa fritt under kriget utan chans till bekämpning.
Enligt rapporten "An environmental compact for Ukraine" (2024) så har 40 procent av Ukrainas mest miljömässigt värdefulla områden ockuperats, de flesta sedan februari 2022. En stor del misstänks vara täckt av landminor. Det kommer att ta årtionden att röja, och kommer att vara av högsta prioritet i Ukrainas återuppbyggnad. Bakom rapporten står bland annat Margot Wallström, tidigare utrikesminister (S) och EU-kommissionär, och den lämnar 50 rekommendationer till Ukrainas regering i Ukrainas återuppbyggnad.
"Man kan inte bara skrapa av det översta jordlagret, även om det är det snabbaste sättet, för det är deras viktigaste tillgång ", sa hon när hon presenterade rapportens slutsatser på Skogens dag tidigare i år. Hon uppmanade då vikten av att hålla ihop det politiska stödet Ukraina och betonade att det inte enbart handlar om vapen. Den internationella arbetsgrupp som hon leder för detta vill att miljökonsekvenserna ska erkännas som ett ekocide och att Ryssland ska ställas till svars för de skador som har orsakats under kriget. I dag saknas teknik för att minröja i skogsområden som förstås är mycket mer komplicerade än på åkermark, även om det också är extremt krävande. Teknik där minor identifieras och förstörs fungerar inte i skogsmark. Den marken riskerar därför att förbli obrukbar, kanske för alltid.
Sverige ligger i framkant i minröjningsteknik. Nu när resurser tillförs till vårt militära försvar så gäller det att kompetensen inom minröjning prioriteras. En kompetens som kommer att behövas, inte minst för att bidra till Ukrainas, och andra krigsdrabbade länders, återuppbyggnad. Med ett utökat samarbete mellan forskning, försvar och skogsnäringen ihop med skogsnationer i EU så finns många vinster att göra.
Forskning och kompetens på minröjning i skogsmark behövs, inte minst med tanke på ett skogslands försvarsförmåga som vårt.