Insådd som ska ge 25 kilo extra kväve
En av de viktigaste framgångsfaktorerna i ekologisk odling är att förse jorden med kväve. Det var med det syftet som demoodlingarna på Slätte ekodag testade olika former av insådd.
Målsättningen med insådden är att ladda marken med ytterligare 25 kilo kväve per hektar. I demofältet odlas en blandning av höstvetesorterna Mariboss, Ellvis och Olivin tillsammans med åtta olika insåddsgrödor.
– Insådden av det vi kallar understödjande grödor skedde i samband med andra radhackningen den 11 april och som synes har de väldigt olika tillväxt. Vi vill ge en bild av hur de ser ut och beter sig för det är inte självklart att alla vet det, säger Ola Sixtensson, vd på Scandinavian Seed.
Några av insåddsgrödorna är välbekanta ansikten som vit- och rödklöver samt lusern. Andra som persisk klöver, blodklöver och subklöver är inte lika vanligt förekommande. Som varianter finns blandningar av fyra klöversorter samt lusern, honungsört, vicker och bovete.
– Perserklövern växer snabbt, subklövern långsammare medan blodklövern är ett mellanting. Det innebär att perserklövern inte är så lämplig i vårgröda eftersom den kan ta över. I dagsläget är det inga av dessa sorter som finns uppförökade utan de är mer med för att skapa en diskussion, säger Ola Sixtensson.
Efter att höstvetet skördats ska den insådda grödan växa till sig i 6–8 veckor innan marken plöjs. Sedan är Emil Olssons tanke att så höstrågvete i de rader där insådden förhoppningsvis borde ha fixerat extra kväve.
– Under dessa veckor kan man titta på hur de växer till och hur de konkurrerar med bland annat ogräs. Man ser hur höga de blir eller snarare hur de breder ut sig, förklarar Ola Sixtensson.
Demofältet imponerade på besökarna. Peter Carlsson, som driver Dingtuna ekogård utanför Västerås, tillhörde dem.
– Det ser väldigt fint ut, det ser ut som en konventionell odling, säger han.