Lammproduktion har framtiden för sig

Veckan före påsk är det långa dagar för Arvid Hultin på fårgården i Norderåsen, cirka 4 mil norr om Östersund. De 300 fåren lammar i tre perioder: i december, april och augusti, med en övervikt på april då de flesta lammen traditionellt sett föds.

– Min plan har varit att fördela lamningarna jämnare över året, men har inte riktigt kommit dit än, säger han.

Arvid Hultin fick nyligen ta emot LRF Ungdomens och Länsförsäkringars pris Årets ung växtkraft 2024 i Jämtland. 

– Det var otroligt stora ord i motiveringen. Men det kanske menas att jag satsar på ett djurslag som ofta inte räknas som produktionsdjur. Sen är jag fostrad som företagare och driver ingen släktgård vilket gör att jag kan tänka väldigt fritt hur saker görs.

Arvid Hultin är utbildad skogsmästare och uppvuxen på gård där de heltidsarbetande föräldrarna hade en hobbybesättning med 60 får. När det blev prat om generationsskifte på gården föddes i stället idén att köpa en större gård och tillsammans växla upp fårverksamheten. Efter lite letande hittade de en mjölkgård 6 mil från hemgården i Brunflo. Den köpte de hösten 2019.

– Vi har byggt upp företaget och gården under fem år och börjar nu närma oss något som är vettigt både ekonomiskt och arbetsmässigt. Vi började med 200 får och nu är vi uppe på 300.

– Kortsiktigt ska jag bygga fårhus till sommaren och 800 tackor ska lamma nästa år. Långsiktigt fortsätter vi växa, i lite lugnare takt, och har över 1000 lammande tackor.

Gården drivs av honom själv, mamma Kerstin och pappa Nils. Brodern Hugo är delägare men eftersom han bor på Island är han av naturliga skäl inte med i den dagliga driften.

– Han är väldigt delaktig ändå och vi har veckoavstämningar där vi följer upp att jag har gjort vad jag ska. Han reser hem tre-fyra gånger om året och hjälper mig med större projekt.

– En tacka kostar inte så mycket att köpa, den ger två lamm som är färdiga för slakt på fyra månader. Det är ett helt annat kassaflöde än med nötdjur och man binder inte kapital. Det är ett djur som det går att göra mycket med i befintliga byggnader, det kräver inte så mycket anpassning.

– Att långsiktigt bygga något som fungerar. Vi började på noll och om fem år kommer vi att ha ett stabilt företag som fortsätter utvecklas och expandera.

– Vi försöker  hålla oss till lean-metoden och tänka igenom arbetsmomenten. Vi vill hela tiden utvärdera vad som gått bra eller dåligt och sedan uppdatera arbetssätten. Jag jobbar även mycket med samarbeten i olika former.

– Hur mycket tid har vi? Det finns många utmaningar med det här, det är en rätt knepig bransch att ge sig in i. Allt vi gjort har varit första gången, man utvecklas otroligt mycket hela tiden. Men samtidigt har det hela tiden funnits någon att fråga om råd. Vi har en granne jag kan rådfråga om allt och jag har skaffat ett bra kontaktnät genom Scan Sveriges leverantörsträffar och resor genom åren.

– Väldigt positivt. Lamm har all framtid för sig, det är en produktion som fortfarande utvecklas. I jämförelse med mjölk ligger fåren långt efter i vad vi vet om våra djur. Självförsörjningsgraden ligger på under 30 procent, så det finns en marknad. Det händer mycket just nu, till exempel Scans satsning SheepX för att stärka svensk lammproduktion. Jag tror det kommer bli grymt.

– Förhoppningsvis. Jag kan klaga över vardagens problem, men jag skulle aldrig vilja göra något annat. För det är väldigt roligt!