Regeringen har avsatt 440 miljoner kronor till så kallade innovationsgrupper. I en innovationsgrupp samarbetar företagaren med rådgivare, forskare eller andra för att nå en lösning på en utmaning
– Det kan vara en ny produkt, metod, tjänst, tillverkningsprocess eller sätt att organisera saker. Visar sig idén praktiskt användbar och slår igenom, blir den en innovation, berättar Inger Pehrson som samordnar det nationella innovationsnätverket inom Landsbygdsnätverket.
– Innovationsgruppen kan finansiera sitt eget arbete, resor, material och tester. Stödet ska vara enkelt att söka och det kommer att ges support och råd. Gruppen ska försöka hitta den bästa lösningen på den utmaning man har identifierat.
– Man vill stärka konkurrenskraft och hållbarhet genom fler innovationer och genom att bättre knyta samman praktik, rådgivning och forskning inom och mellan länder
Ett exempel på en innovation på gårdsnivå är spannmålsodlaren Thomas Persson i skånska Bara. Han ville kunna plugga igen öppnade storsäckar med utsäde. En bitvis vindlande resa ledde fram till den egna uppfinningen Plug-It.
– Kicken. Att känna att jag har en lösning på ett problem, att jag gillar den och att jag vill att alla andra också ska gilla den.
– Jag har fått tillbaka pengarna, men inte betalt för mitt arbete än.
– Ingenting, förutom att komma ut på marknaden. Du måste tro på din idé.
– Bra med ett stöd som går till idéskaparen och hans arbete. Jag är så trött på alla stöd som alltid slutar hos tjänstemännen, själv får man en dunk i ryggen men står kvar på ruta ett.
– Testa och se vad som bär frukt. Sök det nya stödet, det är en välsignelse. Men var beredd på tio nej och att många tycker du är en idiot. Att driva en idé kostar mycket personlig energi.