Vargens återkomst har bidragit till en minskad avskjutning av älg i svenska och norska vargrevir. Någon effekt på älgens betesskador på tall eller på mångfalden av lövträd i skogen har vargen däremot inte haft, visar tre nya rapporter.
Svenska och norska forskare har bland annat undersökt sambandet mellan förekomsten av varg och omfattningen av betesskador i sex svenska län och tre norska fylken där det regelbundet finns varg.
En analys av älgstammens utveckling visar att avskjutningen av älg har varierat stort i både Norge och Sverige de senaste årtiondena. Under denna period har antalet fällda djur minskat kraftigt, vilket till viss del kan förklaras av den växande vargstammen.
Generellt så tar jakten två till tre gånger fler älgar än vargarna i ett vargrevir. Studien visar dock att det sköts färre älgar i de delar av vargreviren där vargarna spenderade mer tid och sannolikt dödade fler älgar, något som påverkade fördelningen av jaktuttaget mellan olika jaktlag.
Eftersom vargen dödar älgar ville forskarna titta närmare på om vargen genom sin påverkan på älgstammen minskade betestrycket på tall och lövträd.
Resultaten visade dock att vargen inte har någon eller mycket begränsad påverkan på täthet av älgar, betesskador på tall och mångfalden av lövträd. Forskarna hittade heller inga skillnader i vilken typ av skogsbestånd som älgarna valde att vistas i beroende på om det fanns varg eller inte.
I projektet Skandulv samarbetar vargforskare vid SLU och norska Høgskolen i Innlandet i studier som rör vargens ekologi och förvaltning. Projektet verkar för att förmedla vetenskapligt grundad kunskap till förvaltningen och allmänheten i Norge och Sverige.
LÄS MER: Vargar försvinner i Dalarna
