Sofie Olsson

Peter Krawczel, professor i djurvälfärd vid Helsingfors universitet.

IMG_20240417_111019 (2).jpg

<p>Peter Krawczel, professor i djurvälfärd vid Helsingfors universitet, har genomfört en studie som tittat på flera aspekter av bete för kor som mjölkas i robot. Forskningsprojektet Grace-well har pågått under tre år.&nbsp;</p><p>– Huvudfokuset har varit att undersöka vad korna får ut av att vara ute. Det finns en förväntan från samhället att kor ska vara ute men samtidigt finns det ingen anledning för gårdarna att tvinga korna att gå ut. Det handlar om att försöka förstå vad det är korna vill ha när de går ut. Finns det någon skillnad mellan att beta och bara ha utevistelse, säger Peter Krawczel.&nbsp;</p><h2>Resultat som sticker ut</h2><p>För att undersöka detta har man låtit grupper av mjölkkor ta del av olika typer av bete och utevistelse. Några resultat i studien sticker ut.</p><p>– I en av testhagarna var gräset nedklippt men trots det ägnade korna mycket tid åt att försöka beta.</p><p>I en annan av hagarna hade korna tillgång till samma fodermix som inne i stallet.</p>

Forskningsprojektet GRAZE-WELL har tittat närmare på vad korna får ut av att vara ute. Oavsett om det fanns bete eller ej så försökte korna beta, men de åt gärna av samma foder ute som fanns inne i stallet.

IMG_20210723_141333.jpg

<p>– Det var väldigt intressant att se hur snabbt korna sökte sig till fodret, trots att de kom direkt från stallet där samma foder fanns. Det visar att korna är väldigt motiverade till att äta sitt foder.</p><p>En tredje testhage hade vanligt bete. Studien visar också att korna lägger ungefär lika mycket tid på att äta, oavsett om det är bete eller foder. För studien hölls de utomhus sex timmar om dagen och en tredjedel av den tiden lade korna på att äta. När det kommer till mjölkavkastning var den högre hos den grupp som utfodrades med fodermixen än hos den som enbart betade. &nbsp;</p><h2>Bättre klövhälsa</h2><p>– Det hade varit intressant att ha ytterligare en testgrupp där man kombinerat foder och bete eftersom det kanske bäst speglar hur många lantbrukare i Finland har sin produktion, säger Peter Krawczel</p><p>När det kommer till djurvälfärd visar studien bättre klövhälsa hos kor som fick gå ut och beta.&nbsp;</p>

IMG_20210721_124142.jpg

<p>– Vi kunde se en förbättring i rörelseförmågan och i hygienen under betessäsongen. Är det ett djurvälfärdsproblem som är relaterat till stallmiljön kan det ge möjligheter till förbättring under betessäsongen. Men är det ett väl utformat, och väl fungerande lösdriftsstall är det inte säkert att man ser några förbättringar bara för att korna går ut, säger han och fortsätter:</p><p>– Men om vi tänker på djurvälfärd som att låta en ko vara en ko är det där vi kan se de största skillnaderna, även om det är svårt att mäta i en forskningsstudie. Även om korna hade tillgång till foder de gillar så försökte de att beta, det påminner oss om att det är viktigt för dem att utföra sina naturliga beteenden.&nbsp;</p><h2>Uppbundna kor ska ut och beta</h2><p>I Finland måste de besättningar som håller sin kor uppbundna släppa ut dem enligt lag. Lantbrukare som har korna i lösdrift bestämmer själva om djuren ska gå ut eller inte.&nbsp;</p><p>Forskningsprojektet har även undersökt lantbrukares attityd till att ha bete i driften. Lantbrukare från sju olika gårdar med en variation från att inte ha någon utevistelse alls för sina djur till att ha bete som en del av driften har intervjuats.</p><p>– Lantbrukare som låter sina kor beta tycker verkligen att det är viktigt och är motiverade av att låta korna ha sitt naturliga beteende. Lantbrukare som inte låter korna gå ut tänker mer på produktionens effektivitet och att bete inte är det bästa sättet att producera mjölk. Man föredrar att hålla korna inomhus där de är välutfodrade och bekväma.&nbsp;</p><h2>Oro för betestvång</h2><p>De lantbrukare som inte har bete i driften uttrycker oro för att det skulle kunna bli obligatoriskt i framtiden. Samtidigt framkommer det i studien att valet att låta korna beta eller inte beta delar in lantbrukarna i två läger och att båda dessa upplever en social press från det andra lägret. De som låter sina kor beta upplever att "icke-betarna" försöker få dem att överge betesdriften och vice versa.&nbsp;</p><p>– Slutsatsen från intervjuerna, precis som vi misstänkte, är att en managementstrategi som kräver ansträngning från gården kräver att man också måste tro på den helhjärtat för att man ska vara motiverad till att genomföra den, säger Peter Krawczel.&nbsp;</p>

<h3>Finska betesstudien Grace-well</h3><p>Studien har genomförts av Helsingsfors universitet och naturresursinstitutet Luke under tre år.&nbsp;</p><p>Studien har undersökt tre områden:&nbsp;</p><p>Skillnader i välfärd mellan utevistelse och bete</p><p>Effekter av tillgång till delvist betande på kornas välfärd och kolbindning i marken&nbsp;</p><p>Lantbrukares attityder till att ha bete i driften.&nbsp;</p>

<p>Finland har inget lagkrav om att mjölkkor i lösdriftsstall måste få gå ut och beta. Men bland de mjölkproducenter som har lösdrift och håller korna inne finns en oro för att det ska bli obligatoriskt i framtiden.&nbsp;</p>

Finland har inget lagkrav om att mjölkkor i lösdriftsstall måste få gå ut och beta. Men bland de mjölkproducenter som har lösdrift och håller korna inne finns en oro för att det ska bli obligatoriskt i framtiden. 

Inget krav på bete för finska kor i lösdrift 

Mjölkproduktion

Studie visar att finska mjölkkor i lösdrift kan hållas inomhus utan utegångskrav.

Inget beteskrav för mjölkkor lösdrift i Finland

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera