Frågan om betalningen för mjölken ska innehålla ett "nationellt tillägg" som speglar den lokala marknaden är inte ny inom Arla. När den togs upp på ett medlemsmöte i Arla nyligen blev svaret ett diplomatiskt men tydligt nej. Bakgrunden nu är intaget av ett stort antal nya brittiska medlemmar.
– Vi har medlemmar i sex länder och det fungerar inte med olika mjölkpris i olika länder. Det är en av Arlas stora utmaningar att hantera medlemsgrupper i olika länder. Men om vi har olika pris hamnar vi i en situation där vi får en omöjlig diskussion om hur kakan ska fördelas. Istället måste vi jobba för att få en större kaka, svarade Palle Borgström i Arlas koncernstyrelse.
Även koncernchefen Peder Tuborgh var tydlig med att nationella priser inte var något han önskade hantera. Enligt Arla skiljer nackdelar (och fördelar) mellan länderna - Sverige har höga byggkostnader och strängare djurlagstiftning, danska bönder har dragit på sig enorma skulder och tyska medlemmar dras med ett högt ränteläge lyder försvaret för ett och samma mjölkpris. I botten, säger man, finns också en kooperativ likabehandlingsprincip.
Trots det, oron finns att svensk mjölkproduktion som haft svårt att konkurrera ska slås ut i fortsatt snabb takt. Något som var tydligt vid förra veckans medlemsmöte i Västerås.
– Vi kan inte jobba mot världsmarknadspriset, i det här området försvinner mjölken, sade Kristina Larsson Sköld, Arlamedlem från Västmanland som är ett av de områden där mjölkproduktionen minskat kraftigt senare år.