När Tage Karlsson 1985 köpte farbror Lennarts mjölkgård Nycklerör fick han höra av tjänstemannen på dåvarande lantbruksnämnden att verksamheten inte var utvecklingsbar. Med en ladugård där inget hade hänt sedan 50-talet och där man fortfarande hässjade höet går det till viss del att förstå misstron.
– Invändningen var framför allt att det fanns för lite åkermark runt gården. Men när jag hör sådant gör det mig bara ännu mer beslutsam att klara av det, säger Tage.
Första steget blev att renovera ladugården som exempelvis vid den tidpunkten bara hade vakuumledning för mjölken. Under 90-talet tillkom en mindre utbyggnad och en plansilo men det dröjde till 2007 innan köpet av en fastighet några kilometer bort skapade helt nya möjligheter.
Äntligen gick det att göra verklighet av den nya stallbyggnad som Tage Karlsson hade ritat på i tio års tid men som banken hade bromsat. Robotladugården med rälshängd fodervagn och tillhörande automatiserat foderkök stod klar 2008 och gården gick från 34 till 90 kor. I samma veva ställde Tage om till ekologisk produktion.
– Det var både av ekonomiska skäl och för att jag föredrar mer naturliga produktionsmetoder. Med facit i hand hade jag inte heller klarat investeringarna med konventionell produktion, konstaterar han.
Tage Karlsson tillhör sannerligen inte dem som fått allt serverat. Framgångskonceptet har varit att förena låga kostnader med hög produktion. Gården har minimalt med maskiner och lejer för vallskörd, tröskning och gödselkörning.
– När man lejer för tjänster får man ett bra grepp och vad saker och ting kostar. Jag har också sambruk med en granne som jag arrenderar mark av. Han sår, tröskar och lagrar spannmålen i sin tork medan jag plöjer och harvar det mesta, säger Tage Karlsson.
Roboten betjänar i dagsläget 73 kor och utnyttjas så mycket det bara går med 2,3–2,4 mjölkningar per ko och dygn. Räknat från 2008 har gårdens mjölkproduktion nästan fördubblats och enligt senaste kokontrollen ligger man på drygt 10 000 kilo ECM. Dygnssnittet i roboten är 2 450 kilo per år!
– Det tar oss två veckor att producera lika mycket mjölk som min farbror gjorde på ett helt år. Det är ganska fascinerande när man tänker på det, säger Tage Karlsson.
Nöden är som bekant uppfinningarnas moder. Med gården på ena sidan landsvägen och betesmarken på den andra sidan bestämde sig Tage 1989 för att bygga en kotunnel. En fredagskväll stängdes vägen av och de bilister som trots skyltningen tvingades vända om bjöds på grillkorv som plåster på såren. Morgonen därpå var allt klart.
Besättningen består nästan uteslutande av holstein och tillhör landets 25 bästa enligt elitbokföringslistan. Avelsintresset väcktes på en seminkurs 1990 och djurintresset har gått i arv till äldste sonen Oskar. När Tage träffade sin blivande fru Anette gick första utlandsresan till en koutställning i Tyskland.
– Jag kommer från Skövde och kunde inget om lantbruk innan jag träffade Tage. Men med åren har jag förstås lärt mig en del, säger Anette Karlsson.
För något år sedan gick Tage med i en Erfa-grupp tillsammans med sju andra mjölkbönder med ekogårdar i samma storlek, alla utom en med robot. Man träffas en gång i kvartalet hemma hos varandra och det är i det närmaste total öppenhet som gäller. Det kan i tider med låga mjölkpriser verka plågsamt men blir också en säkerhetsventil.
– Det är ett viktigt utbyte, framför allt för att kunna jämföra ekonomin, menar Tage Karlsson.
undefined