Inga glada miner över skogsvårdslagen
Både skogs- och naturvårdssidan är missnöjd med skogsvårdslagsutredarens förslag om att utöka rätten att överklaga avverkningar. För mycket, tycker LRF Skogsägarna. För lite, tycker Naturskyddsföreningen.
Både skogs- och naturvårdssidan är missnöjd med skogsvårdslagsutredarens förslag om att utöka rätten att överklaga avverkningar. För mycket, tycker LRF Skogsägarna. För lite, tycker Naturskyddsföreningen.
Utredaren av skogsvårdslagen, Fredrik von Arnold, föreslår att miljöorganisationer ska få överklaga vissa av Skogsstyrelsens beslut, med hänvisning till FN:s konvention som rör tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den så kallade Århuskonventionen. Avverkningsbeslut i fjällnära skog och ädellövskog ska få överklagas, anser utredaren.
LRF Skogsägarna underkänner utredningen helt. De anser att Århuskonventionen inte kräver att särintressen ska kunna överklaga skogsvårdslagen, och att utredningen borde ha analyserat det tolkningsutrymme som finns.
– Utredningen har misslyckats med att skapa ordning i det här. Vi är kritiska till utgångspunkten för utredningen, att man anser att det ska vara möjligt att överklaga pågående markanvändning, säger ordförande Sven Erik Hammar.
Naturskyddsföreningen å andra sidan, anser att konventionen innebär att alla avverkningar ska få överklagas, inte bara i ädellövskog och fjällnära skog.
– Vi anser att det ska finnas möjlighet att överklaga ärenden om avverkningar hotar viktiga miljövärden. Om det inte finns en tydlig lagstiftning som gör det möjligt och genomför Århuskonventionen korrekt, finns det risk att det istället blir svåra och långdragna domstolsprocesser. Det gynnar varken miljörörelse, myndigheter eller skogsägare, skriver ordförande Johanna Sandahl i en kommentar till Land Skogsbruk.
Anledningen till att utredaren pekat ut just avverkning i ädellövskog och fjällnära skog, är att i de fallen tar Skogsstyrelsen formella beslut. I övriga ärenden skickar ju skogsägaren in en avverkningsanmälan, och kan sedan avverka om inget annat besked ges från myndigheten.
– Där har det förekommit synpunkter om att Skogsstyrelsen skulle fatta beslut i alla de här 60000 ärendena, då skulle det finnas något överklaga, men det tycker jag är en långtgående byråkratisering som jag inte kan se värdet med, säger Fredrik von Arnold.
Varken LRF Skogsägarna eller Naturskyddsföreningen är alltså nöjda. Även Skogsindustrierna och WWF hör till dem som skickat in särskilda yttranden med kritik mot utredarens bedömningar.
Nu ska utredningen ses över på regeringskansliet. Både Sven Erik Hammar och Johanna Sandahl hoppas på att politiken kommer fram till andra slutsatser än juridiken.
– Riksdagen borde kliva fram här såsom de som stiftar lagarna, det är det som lagstiftarna ska ge sig i kast med; gör om och gör rätt, säger Sven Erik Hammar.
– Eftersom utredarens analyser går på tvärs med den domstolspraxis som utvecklats om Århuskonventionen, förutsätter vi att regeringen jobbar vidare med detta och vi vill gärna vara en konstruktiv part i det arbetet, säger Johanna Sandahl.
Viktigaste punkterna i utredningen
Talerätt. Ideella organisationer föreslås få rätt att överklaga beslut om tillstånd för avverkning av fjällnära skog och ädellövskog, samt beslut om exempelvis föreläggande. Övriga ärenden, som de omkring 60000 avverkningsanmälningar som görs varje år, omfattas inte av rätten att överklaga.
Sanktionsväxling. När det gäller överträdelser i fråga om underrättelse om avverkning och skyddsdikning som i dag är straffbelagda föreslås de i stället medföra en sanktionsavgift. Avgiften föreslås vara 5000 kronor per påbörjat hektar och 5000 kronor för varje 500 meter påbörjad dikessträcka och 5000 kronor för oanmält uttag av skogsbränsle.
Vissa förändringar föreslås i straffbestämmelserna för brott mot skogsvårdslagen.