Avtalsrörelsen 2016 var tämligen stormig och resulterade för industrins del i ett ettårigt avtal med löneökningar på 2,2 procent. Det fackliga kravet var från början 2,8 procent, det vill säga exakt samma nivå som facken för fram även denna gång.
Presskonferens under fredagen
Industrin satte i våras märket för löneökningarna på den resterande delen av den svenska arbetsmarknaden och den ordningen bör bestå, konstaterar Facken inom industrin när nästa avtalsrörelse nu drar i gång.
Förutom GS och Livs ingår IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen i samarbetet. I dag presenterade de fem förbunden sin gemensamma plattform inför avtalsförhandlingarna 2017.
"Företagen borde sänka avkastningskrav"
De framhåller att svensk industri hävdar sig väl i jämförelse med de viktigaste konkurrentländerna.
”Det finns inga skäl att öka vinsterna ytterligare på lönernas bekostnad. Företagen borde däremot sänka sina höga avkastningskrav och höja investeringsnivån ytterligare” skriver de i en debatartikel i Svenska Dagbladet.
Fackförbunden försvarar vidare Riksbankens inflationsmål som viktig utgångspunkt när nya löner ska förhandlas och beskriver den rådande löneökningstakten som väl förenlig med en fortsatt ökning av sysselsättningen.
Arbetsgivarna kritiska
För att ge medlemmarna ökade möjligheter att kunna anpassa arbetstiden när pensioneringen närmar sig vill facken inom industrin se ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension genom att styra en del av löneutrymmet till de systemen.
Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen är kritisk till fackens krav.
"Industriavtalets huvudsyfte är att parterna tillsammans ska stärka industriföretagens internationella konkurrenskraft. Trots det ställer facken krav på kostnadsökningar som skulle försämra konkurrenskraften och hotar jobben", säger Teknikföretagens VD, Klas Wåhlberg, i en kommentar.