Hittills är omkring 1 400 av Icas totalt cirka 17 000 recept klimatguidade. Samtliga nya recept kommer hädanefter att klimatberäknas och ett antal befintliga recept ska gås igenom under året.
– Ica var med i ett projekt i fjol som hette Klimaträtt där flera företag var med liksom Chalmers och Världsnaturfonden. Precis som våra recept fokuserade det på klimatfrågan och under det här projektet tog Chalmers fram en generell beräkningsmetod för klimatpåverkan från maten, säger Maria Smith, miljöchef vid Ica Sverige.
Metoden bygger på beräkningar av koldioxidvärden på varugruppsnivå med ett snittvärde per kategori, exempelvis grönsaker, mejeri eller fisk.
undefined
– Det är ett snittvärde där Chalmers viktar de olika livscykelanalyserna. Om svensken till exempel äter grönsaker som till största del är svenska så har det tagits med in i viktningen, säger Maria Smith.
Hon framhåller att guidningen syftar till att underlätta för konsumenterna att minska sin klimatpåverkan i vardagen. Den ska också ses i ett större sammanhang där arbetet mot matsvinn och strävan att lyfta fram svenska produkter är andra delar, framhåller hon.
– De klimatguidade recepten är ett bra verktyg, men man får inte glömma de kringliggande frågorna. Det här måste ses som en helhet, säger Maria Smith.
undefined
– Det får man alltid vara beredd på när man kommer med nya verktyg. På samma sätt som det kan komma positiva reaktioner så kan det komma negativa sådana, det är naturligt. Det viktiga är att man inte ser de klimatguidade recepten isolerat, säger Maria Smith.
De recept som beräknas ha lägst klimatpåverkan förses med tre löv. Rätter med innehåll av råvaror och kött ryms enligt Ica i en klimatsmart livsstil. Till exempel kan recept med mindre mängder nötkött få ett löv medan recept med normalstora portioner av fågel och mindre portioner av fisk och gris kan få två löv.
– Vi vill göra det här på ett balanserat och inspirerande sätt utan pekpinnar. Konsumenterna har olika utgångspunkter, det är inte realistiskt att tro att alla vill eller kan äta rätter med maximalt antal löv. Det här handlar om att öka kunskaperna om miljöfrågorna och deras koppling till maten, säger Maria Smith.
undefined