Här är regeringens budget

Jobb, skola och klimat är prioriterade områden i budgeten, som regeringen har gett namnet Investeringar för Sverige. Finansministerns översiktliga presentation på Rosenbad i Stockholm på morgonen bjöd för landsbygdens del inte på något som inte är känt sedan tidigare.

500 miljoner till vägunderhåll

Magdalena Andersson konstaterade att regeringen sedan tidigare har satsat omkring 1,2 miljarder kronor på åtgärder inom infrastruktur och att förslaget för nästa år är ytterligare 500 miljoner kronor i ökat underhåll av vägar och järnvägar liksom i kollektivtrafiken på landsbygden.

– Klimatet är den stora utmaningen för vår generation, sade Magdalena Andersson.

Inom det området ökar regeringen stödet till solceller från 50 miljoner kronor per år till 390 miljoner kronor. Totalt satsar regeringen 1,4 miljarder kronor på solceller fram till 2019.

– Det är den största satsningen på solceller i Sveriges historia, sade finansministern, vars bedömning är att en av effekterna ska bli cirka 5 000 nya solcellsprojekt hos hushåll och företag.

Stöd för elbussar

Andra förslag på miljöområdet är att det nedsatta förmånsvärdet på miljöbilar ska förlängas till 2019, en ökning av investeringarna i miljöteknik med 62 miljoner kronor och ett nytt stöd för elbussar.

Enligt Magdalena Anderson innehåller budgeten, som bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet, inga ofinansierade reformer. Vägen dit har gått via omprioriteringar och skattehöjningar.

– Det är beslut som inte är alldeles lätta, men investeringar i jobb går före stora skattesänkningar, sade hon.

Reformer för miljarder

Totalt föreslår regeringen reformer för sammanlagt drygt 24 miljarder kronor. Det är ett tillskott till de 20 milljarder som regeringen aviserade för 2016 i vårbudgeten.

Anslaget till areella näringar, landsbygd och livsmedel, landsbygdsminister Sven-Erik Buchts ansvarsområde, uppgår i budgeten till totalt omkring 19 miljarder kronor. De stora posterna är åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som får cirka 4 miljarder kronor, från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur cirka 2,2 miljarder och gårdsstöd med mera cirka 7,6 miljarder kronor. Jordbruksverket får cirka 531 miljoner kronor, Livsmedelsverket 315 miljoner och Sveriges lantbruksuniveristet cirka 1,8 miljarder kronor.

LRF med förbundsordförande Helena Jonsson i spetsen anser att budgeten innebär snävare marginaler för företagare i de gröna näringarna. Landets småföretagare behöver mer uppskattning eftersom fler nya jobb behöver växa fram på bred front, framhåller hon.

"När det gäller situationen för landets mjölkbönder hänvisar regeringen till ytterligare åtgärder i den livsmedelsstrategi som ska presenteras nästa vår. Eftersom läget är akut måste regeringen agera snabbt och återkomma med nya förslag kopplat till den ekonomiska ram som staten tagit fram för lånegarantier till de skuldsatta bönderna. Nu är det upp till bevis för alla vackra ord" säger Helena Jonsson i en kommentar.

Hon säger sig ha stora förväntningar på livsmedelsstrategin och slår samtidigt fast att regeringens förslag måste bli konkreta om de svenska böndernas konurrenskraft ska kunna stärkas.

"Slår mot landsbygden"

Även Centerpartiet är kritiskt till budgeten. Emil Källström, ekonomisk-poltisk talseman, besrkiver den i en kommentar som jobbfientlig från från första till sista sidan. 

"Man gör det svårare för unga människor att få sitt första jobb genom att höja arbetsgivaravgiften. Man höjer skatten på på jobb och företag med 28 miljarder. Och man tar pengar från hantverkare och ROT-köpare i hela landet för att ge till stora byggbolag i Stockholm," säger han i ett pressmedelande.

Källström pekar vidare på att beskattning av lastbilstransporter slår hårt mot landsbygden, inte minst mot mjölkbönderna.

Livsmedelsföretagen, Li, som företräder den svenska livsmedelsindustrin, välkomnar att regeringen årligen vill ge 5 miljoner kronor till Livsmedelsverket för att främja exporten. Skattehöjningar på bland annat energi, transporter och att anställa unga är däremot negativt för företagens konkurrenskraft, anser organisationens VD, Marie Söderqvist.

Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, tycker inte att regeringens politik tacklar frågan om hur det ska gå ett ersätta bensin och diesel. Föreningen anser att det är inom transportsektorn som åtgärderna måste sättas in för att få bort de fossila utsläppen.

undefined