Hur väcktes din ciderpassion?
– 1996 hade jag tagit fram en bortstötande vätska vars syfte var att avskräcka rådjur från att gnaga på trädstammar. Uppfinningen blev en storsäljare i Sverige och ryktet spred sig även internationellt. En dag fick jag en inbjudan till cidertillverkaren John Worle i Hereford som var intresserad av att använda produkten på sina äppelträd.
Vad mötte dig när du kom till cideräppelodlingen i Herefordshire?
– Jag kom dit i slutet av maj när de hundratusentals äppelträden stod i full blom. Det var så vackert att jag frågade John Worle om han inte hade något jobb åt mig. Det hade han, inte just då, men senare ringde han och erbjöd mig arbete. Det var skönt att lämna granskogen för att jobba på ett lummigt fält där träden stod i raka, symmetriska linjer.
Vad gjorde du mer under dina år i England?
– 2005 fick jag kontakt med en ciderproducent som heter Mike Johnson som driver gården Broome Farm. Där fick jag lära mig ännu mer om cider. Jag fick även djupare kunskaper kring olika cideräppelsorter och smaker och en mängd praktiska tips i produktionsledet.
2010 flyttade du tillbaka till Sverige. Hade du redan då planen klar att starta ciderproduktion i Misterhult?
– Min sambo bodde i Stockholm, men jag klättrade på väggarna där. Tack vare en annons hittade jag en torpstuga vid Gässhult säteri som passade mig som hand i handsken. 2012 åkte jag till min gamle läromästare John Worle och köpte 310 brittiska cideräppelträd och 40 ciderpäronträd som jag planterade. Satsningen blev grunden i företaget Markcider.
Markcider har sina äppelodlingar vid Gässhult säteri i Misterhult utanför Oskarshamn.
Företaget producerar drygt 700 liter hantverkscider årligen.
Cidern säljs bland annat till krogar i närområdet och till restauranger i Stockholm.
Företaget mustar också äpplen åt privatpersoner.
Markcider medverkar i SLU-projektet ”Konkurrera med kvalitet – svensk äppleodling i framtiden” som syftar till att undersöka hur cideräppelsorter från Frankrike och England klarar sig i Sverige.
Hur skulle du beskriva företaget?
– Det är ett one-man-band. Jag gör allt själv. Från att designa etiketter till att tvätta flaskor, leverera till krogar och stå på marknader. Idag odlar jag ett tiotal brittiska cideräppelsorter. Det är inga äpplen du äter direkt, en del är riktigt beska och hemska.
Hur skulle du beskriva din egen cider?
– Min cider är torr och utan bubblor. Den ligger på fem procent alkohol och påminner om ett svagt vitt vin. Jag avnjuter cidern till fläsk, ankbröst och lamm. En varm sommardag fungerar den också bra.
Vad tycker du om den svenska ciderkulturen?
– Jag har fått lära mig att cidern ska vara jäst och innehålla alkohol och att musten ska vara ojäst. Cider man köper i Sverige är generellt alldeles för söt, medan man i Storbritannien har en större mångfald och kan hitta betydligt fler torra sorter.
Det pratas om att närproducerad cider är nästa stora trend i Sverige efter mikrobryggd öl. Hur ser du på den svenska hantverksciderns framtid?
– Den småskaliga cidern kommer starkt och produktionen ökar. Folk vill inte ha den där slibbiga och barnsliga cidern längre. Men vi måste få bra skördar och en ändrad lagstiftning så att vi får möjlighet att sälja det vi producerar hemma på gården.
Familj: Sambo och två utflugna barn
Bor: Vid Gässhult säteri, norr om Oskarshamn
Karriär: Uppvuxen på bondgård på Västkusten, utbildade sig och arbetade som skogsinspektor i många år. Flyttade till England 1998 och arbetade på äppelodlingar och hos ciderproducenter i tolv år. Flyttade sedan tillbaka till Sverige 2010 och grundade 2012 företaget Markcider.