Helena Gohde

Två män står i en skog med träd omkring sig.

Hyggesfritt med ekonomi2.jpg

<p>Under en skogsdag utanför Katrineholm tar markägaren Sven Hermelin emot i sin skog. Han är precis i starten med att använda sig av hyggesfri avverkning i några av sina bestånd.</p><p>– Det som är bra med detta är att det inte finns något svart eller vitt, säger han.</p><p>Med nästan 20 års erfarenhet av hyggesfria avverkningar har skogsentreprenören Peter Arne utvecklat en metod som arbetet i skogen bygger på.</p><p>– För 18 år sedan gjorde jag min första hyggesfria avverkning, utan att riktigt veta vad jag gjorde. Nu upplever vi att det finns ett växande intresse för andra värden än strikt ekonomiska, men att man fortfarande vill bruka skogen, säger han.</p>

<h2>När och var</h2><p>De flesta skogar som är skötta med trakthyggesbruk är inte flerskiktade med träd i många olika storlekar, så frågan är när och var det är lämpligt att börja med hyggesfritt. Peter Arne tycker inte att det behöver vara så komplicerat.</p><p>– Att börja med den här metoden kan ju också vara att börja med att vänta, till exempel med en avverkning eller en gallring. Med den här metoden är inget hugget i sten. Men det hade det varit om Sven hade huggit ner allt här. Vår största farhåga är att ta ner för mycket. Det är bättre att ha mycket träd i skogen som växer än för lite, säger han.&nbsp;</p><h2>Två skäl till avverkning</h2><p>I metoden delas träden in A-, B-, C-, och D-träd, där D-träd har diametern 40 centimeter eller mer. Beståndet som besöks under dagen är av ståndort G28 och ska avverkas. Där bör träden som tas ut först och främst vara D-träd för bästa ekonomiska resultat.</p><p>– Här tar vi inte något under 37 centimeter. Överhuvudtaget ska det till ett av två skäl för att ta ner träd – antingen för att det är ekonomiskt färdigvuxet eller för att gynna andra träd. När ett D-träd huggs är det nästa träd på tur som sticker iväg, inte de klenaste. De väntar på sin tur. Kan man öka diametern på de grövsta träden från 30 till 40 centimeter har man dubblat volymen och ökat värdet på timret vid väg med 100 procent. Det är ekonomi för markägaren, säger Peter Arne.</p><p>Beslutet om vilka träd som ska avverkas tas på trädnivå, inte på beståndsnivå. Det är inte bestämt på förhand hur många träd per hektar som ska tas, men 70 kubik per hektar är maxuttaget i det här beståndet.</p><p>–&nbsp;Även om hälften av alla träd skulle vara D-träd hugger jag inte dem alla. Risken är framförallt att beståndet blir vindutsatt, säger han.</p>

Hyggesfritt med ekonomi5.jpg

<h3>Fakta: Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt</h3><p>Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.</p><p>Det ska alltid finnas träd som är över 10 meter i höjd.</p><p>Luckor som är större än 0,25 hektar får inte finnas, då över 0,25 är ett hygge där det är återväxtplikt.</p><h3 class="source">Källa: Skogsstyrelsen</h3>

<h2>Mindre stickvägsareal</h2><p>Det här beståndet planterades efter stormen 1969 och i de bästa av världar hade Peter Arne helst gått in här när det beståndet var 40 år, i stället för som nu 56 år.</p><p>– Man väntar lite längre än en traditionell gallring innan man går in första gången. Då har träden självgallrat sig så pass att man slipper förröja. Tanken är då att träden från stickvägarna ska vara de som ger värde och om det är ett tillräckligt stort uttag kan man få ekonomi i det hela. Med den här metoden blir det en mindre stickvägsareal. I stället för att som vid vanlig gallring ligga på runt 20 procent ligger den på mellan 10 och 15 procent, säger Peter Arne.</p><p>Var stickvägarna placeras är inte så noga, det behöver inte vara 22 meters mellanrum utan det kan även vara 40 meter. Vägarna läggs utifrån där det är bra bärighet och få tekniska hinder att forcera.&nbsp;</p><p>– De träd vi inte når om tio år kan vi istället fälla manuellt ut mot stickvägen. Men hittar jag bara två träd som behöver fällas manuellt så lämnar jag dem, hittar vi 20 träd kan vi ta in en huggare, säger Peter Arne.</p>

Skog med mosstäckt mark och liggande trädstammar.

Hyggesfritt med ekonomi1.jpg

<p>Det är skördarföraren som tittar ut vägen och hittar man träd som behöver manuellfällas märks dessa ut. Däremot stämplar man inte i förväg de träd som ska fällas.</p><p>– Dels är det en tidsvinst att inte göra det och dels vill jag att personen i förarhytten ska förstå och kunna ta beslutet på trädnivå vilka träd som ska fällas. Dessutom tycker många av förarna att jobbet blir roligare på det här sättet, säger han.</p><p>För att klara trädens dimensioner kör man med en tolvtons skotare. En nackdel med metoden är att skördarföraren har mindre ris att arbeta med i körningen och de får istället jobba med stockmattor. En annan är att beståndet inte får ta del av förädlat plant- eller frömaterial då idén är att låta skogen självföryngras i luckorna som uppstår.&nbsp;</p><h2>Kostnader</h2><p>På frågan om avverkningskostnaden blir högre svarar Per Arne både ja och nej.</p><p>– Ja, dyrare än kalavverkning. Nej, billigare än gallring. Man behöver slå samman kostnader och intäkter för första och andra gallring samt slutavverkning och ta en genomsnittskostnad för de tre. På en omloppstid har man inte höjt avverkningsskostnaden med den här metoden, säger Peter Arne.</p>

<h3>Fakta: Kulltorps gård</h3><p>Ägare: Sven Hermelin</p><p>Ligger: I Björkvik utanför Katrineholm.</p><p>Areal: 475 hektar, varav 270 hektar skog. Samverkar med brodern och totalt förvaltas 700 hektar skog. Lantbruket är utarrenderat för tillfället.</p><p>Skogsbruk: Bedriver mestadels traditionell skogsbruk med gallringar och slutavverkningar. Föryngring sker framförallt med fröträdställning.</p>

<p>Går det att få ekonomi i skogsbruk med hyggesfria metoder? Det är frågan som ofta kommer upp i samband med kontinuitetsskogsbruk. Peter Arne från Finnerödja Skogstjänst har lång erfarenhet av hyggesfria avverkningar och med hans metod kan skogsägaren få ekonomi även i avverkningar utan kalhyggen.</p>

Går det att få ekonomi i hyggesfritt skogsbruk? Ja, menar Peter Arne på Finnerödja Skogstjänst som efter lång erfarenhet av hyggesfria avverkningar har en inarbetad metod.

Så kan skogsägaren få ekonomi i hyggesfritt

Skogsbruk

Minska avverkningskostnaderna med hyggesfri avverkning. En metod som ger skogsägare bättre lönsamhet och förbättrad skogsmiljö.

Hyggesfritt som ger ekonomi för markägaren

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera