Hyggesfritt kan bana väg för ökat kvinnligt skogsägande

Replik på Susanne Öbergs krönika Om att spränga glastak och att åka glashiss i Land Skogsbruk nummer 50 2024. 

Det var Susanne Öberg som inspirerade mig att skriva genom sin krönika om att spränga glastak och åka glashiss. För det är glastaken som gör att det för varje år blir allt färre kvinnor som äger allt färre och mindre fastigheter i förhållande till männen. Normer är outtalade och uttalade förväntningar och ideal. Hur ska en skogsägare vara hur ska skogsägare uppträda och vad ska kan få en skogsägare göra? Det kan vara otryggt och oroande att tänka i nya banor vad gäller skogsbruket. Kan plockhuggning med permanenta stickvägar och CCF (som står för Continuous Cover Forestry) vara ett mer lockande alternativ för kvinnliga skogsbrukare istället för kalhyggesbruk? 

Boken ”Continuous Cover Forestry” skriven av Arne Pommerening tar upp de flesta av aspekterna av skogsskötsel så visst finns det ett realistiskt alternativ till trakthyggesbruk. Han visar även hur skogsbruket går till rent praktiskt. 

Innehållsförteckningen är genialt utformad. Starta gärna en bokcirkel runt boken men räkna inte med att Skogsstyrelsen, SLU, Skogsforsk eller Södra är positiva till en början eftersom vårt nuvarande skogsbruk ifrågasätts. Köp hem den till varje kommunbibliotek! 

Det här tycker jag är viktiga slutsatser ur boken: 

• CCF skulle kunna förebygga många av de problem skogsbruket står inför men  får inte den uppmärksamhet den förtjänar. Boken visar hur man kommer igång med CCF och hur man väljer så kallade ”frame trees” (målträd) och tar bättre tillvara på naturliga processer med fotosyntesen i trädens olika skikt både vertikalt och horisontellt. Jordmånens och markfuktighetens betydelse i en föränderlig värld betonas. Ett kapitel visar hur man ställer om till CCF.
• Boken har ett kapitel om hur man tränar sig i CCF. Den beskriver en ”experience paradox”. Ju mer erfarenhet du har av gallring vid kalhyggesbruk med låggallring i bestånd där man inte ser träden för skogen desto sämre väljer du träd vid höggallring. Kanske du som kvinnlig skogsbrukare utan detaljkunskaper i gallring lyckas bättre än någon med mer skoglig erfarenhet?
• I granskog väljer du ut de 100 mest virila träden per hektar (så kallade målträd) och deras efterföljare. Konkurrerande träd till dessa gallras bort. Resten av träden (matrix trees) lämnas kvar.
• I boken finns det en tabell med brösthöjdsdiametern (”target diameter” ) i centimeter för olika trädslag även lövträd med 45 centimeter för gran och 45-50 centimeter för tall. Siffrorna bygger på lång erfarenhet när det är lämpligt att plockhugga träden (målträd)

Utifrån boken anser jag att det är mer lönsamt för skogsägaren att vänta med att plockhugga trädet tills det uppnått denna diameter - så kallat skogsbruk med "common sense" - sunt alltså det vi brukar kalla sunt bondförnuft. Andelen timmer blir mycket högre och andelen massaved lägre. 

Min uppfattning är att kvinnor i allmänhet uppskattar långsiktiga biologiska och sociala aspekter högre vid CCF än kortsiktig lönsamhet vid kalhyggesbruk.  

Jag ser framför mig fler småsågar på landsbygden och hur människor har möjlighet att bo kvar där.

Göran Arvidsson 

skogsägare och tidigare tandläkare i Dackebygd