Helena Gohde

Kvinna med glasögon framför grön bakgrund.

sdlbD813lGqjuE.jpg

Med det nya säkerhetsläget i Europa har Sverige börjat bygga ut försvarsberedskapen och myndigheter har fått nya roller. Fokus ligger på livsmedel, energi och sjukvård. Men trots att produkter från skogsnäringen spelar en stor roll i alla dessa sektorer har skogen förbisetts och finns inte med i den nationella planen för försörjningsberedskap– &nbsp;Skogen och bioenergin saknas helt i beredskapsplaneringen, säger Lena Ek, ordförande för arbetsgruppen Skog och bioenergi i Kungliga skogs- och Lantbruksakademien, KSLA.Det är slutsatsen av den rapport som KSLA nyligen presenterade. Tillsammans med Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som i sin tur har ett projekt kring tillgången av råvara i händelse av kris eller krig, har KSLA samlat olika aktörer till seminarier och rundabordssamtal.– Vi ville ha med så många berörda samhällsintressenter som möjligt. Skogsnäringens betydelse för samhället är enorm, utlandshandeln är en stor del men även råvaruleveransen till inhemsk industri. Produktionen av kemiska produkter, drivmedel, fjärrvärme – nästan allt är restprodukter från skogen. Skogsindustrier runt om i landet står även för en del av den lokala elproduktionen, säger hon.Varför det ser ut så här har möjligen en lika enkel som komplex förklaring, tror Lena Ek.&nbsp;– Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Skogen har funnits där så länge som en ryggrad i svenskt näringsliv, så man tar den för given. Men i stora moderna processindustrier går det inte bara att trycka på några knappar för att ställa om produktionen, det kan ta flera år att köra in, säger Lena Ek.

Staplat trä från olika vinklar i lager.

Sagat virke.jpg

<h2>Sektorsmyndighet</h2>Sveriges beredskapsstruktur består av tolv beredskapssektorer där alla sektorer har utsedda sektorsmyndigheter. Skogsnäringen har stor betydelse i flera av dess sektorer men har ändå ingen hemvist i någon sektor, och Skogsstyrelsen är inte utsedd som sektorsmyndighet.– Det är otroligt stora hål i beredskapsplanen, vilket är djupt obehagligt med tanke på det säkerhetspolitiska läget omkring oss. Vissa sektorer i samhället, som bank- och finans efter finanskrisen och sjukvården efter covid, har börjat planera verksamheten utifrån en kris. Det finns viss planering efter de stor bränderna och efter Gudrun som man kan dra nytta av i arbetet men bara en handfull kommuner har gjort en genomlysning av hur väl de klarar sig i en större kris, säger hon.&nbsp;Under KSLA:s arbete har långa blickar kastats mot Finland och deras väl inoljade beredskapsapparat och Myndigheten för skydd och beredskap, MSB, pekas ut för att ta på sig ledartröjan. Myndigheten, som vid årsskiftet byter namn till Myndigheten för civilt försvar (MCF), är nationellt samordningsansvarig för försörjningsberedskapen i Sverige.– MSB är en viktig spelare och behöver ha samma planering för skog och energi som i Finland. De har en detaljplanering där man vet vem som gör vad, var ansvaret ligger, hur beredskapslagren ska betalas. Skogsbranschen måste vara med, man behöver involvera skogsägarföreningarna, skogsägarna och alla behöver få ett tydligt uppdrag och man behöver öva, säger Lena Ek.

SkÃ¤rmavbild 2025-11-04 kl. 13.40.29.png

<h2>Lagstiftningen</h2>MSB har gjorts medveten om läget och generaldirektör Mikael Frisell sa i våras på ett seminarium på IVA:– Vi måste reda ut hur skogsnäringen kommer in i beredskapsstrukturen på ett bra sätt så att den vet vem man ska prata med. Jag ska göra allt jag kan för att få in skogsnäringen i beredskapssystemet.En annan aspekt som Lena Ek och KSLA lyfter i rapporten är lagstiftning. Vad ska gälla i en kris- eller krigssituation när förhållandena är exceptionella?– Ska man kunna hålla igång produktionen, kanske med ett bortfall av importerade råvaror, måste man kunna avverka - och kanske inte inom certifieringen. Vilka regler ska vi ha då och vem ska bestämma dem? Det kan komma mycket svåra frågor att ta ställning till, och lagstiftningsmässigt finns det just nu ingenting, säger hon.Att få igång en inhemsk produktion av biodrivmedel står även det på listan.– Det finns inga planer för produktionen av biodrivmedel. Om det skulle finnas ett lager går det snabbt till försvarsmakten och så blir man stående ute i kommuner och regioner. Och även i skogen, säger Lena Ek.

Grön Södra-lastbil med släp står på asfalt framför sandhögar.

sodramiljo.jpg

Men har skogsindustrin självt förberett sig?– Nej, nästan ingenting. Precis nyss har några börjat planera för krigsplacering. Man behöver säkerställa att personal som är viktig för verksamheten inte tas in i annan tjänst. Avverkning i dag är högst digitaliserad, det vet ju inte människor utanför näringen. Men om systemen för GPS inte fungerar blir man helt vilsen i skogen och logistikkedjan för transporter är också sårbar på samma sätt. Vad finns det för reservsystem hos bolagen, frågar sig Lena Ek.<h2>Klassa skogsnäringen</h2>I rapporten lämnas tio åtgärdsförslag som skulle stärka robustheten i skogsnäringen och dess bidrag till försörjningsberedskapen. Överst på listan ligger att klassa skogsnäringen som samhällsviktig verksamhet.– Däri ligger nyckeln, för då kommer den över tröskeln och tas med i beredskapsplaneringen. Nu har vi lämnat över rapporten till regeringskansliet och en del riksdagsledamöter och vi hoppas att det här kommer att synas i de nya direktiv regeringen skriver till myndigheter som MSB och Skogsstyrelsen. Det behövs råmycket arbete för att få detta på plats på kort tid, men det går inte att dra ut på detta – beredskapsfrågorna ökar i betydelse för var dag som går, säger Lena Ek.

<a href="https://etidningen.landlantbruk.se/p/lrf-land-lantbruk/2025-11-06/r/15/29/5729/2026627">Läs mer: ”Skogsägarföreningarna kan få viktig roll”</a>

<h3>Fakta: KSLA:s tio åtgärdsförslag:&nbsp;</h3>1. Klassa skogsnäringen som samhällsviktig och ta med den i beredskapsplaneringen – både nationellt&nbsp;och regionalt.2. Identifiera kritiska insatsvaror för näringen och skapa system för beredskapslager av dessa.&nbsp;3. Påskynda arbetet med att möjliggöra elproducerande anläggningars (massabruk, kraftvärmeverk,&nbsp;sågverk, etc.) bidrag till lokal eller regional biobränslebaserad elproduktion frikopplad från stamnätet&nbsp;(ö-drift), för att klara samhällsviktiga funktioner.4. Bygg produktion av biodrivmedel vid industrianläggningar och kraftvärmeverk.5. Definiera kritisk fysisk och digital infrastruktur så att skogsnäringen kan fungera även i en krissituation och fortsätta bidra till en fungerande samhällsinfrastruktur med sina samlade resurser och kompetens.6. Adressera ett uppdrag till skogsnäringen att utarbeta beredskapsplaner och öva för att kunna upprätthålla värdekedjorna i en krissituation.7. Utveckla och genomför tvärsektoriella beredskapsövningar.8. Förbered en krislagstiftning kring skogens värdekedjor.9. Etablera ett forum där skogsnäringen gemensamt behandlar beredskapsfrågorna.10. Skapa ett nära beredskapssamarbete med den finländska skogsnäringen.<h3 class="source">Källa: ”Man ser inte skogen för alla träden: skogsnäringens viktiga men bortglömda bidrag till försörjningsberedskapen”, KSLA</h3>

Den svenska beredskapen har formats om efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men skogsnäringen ingår inte i den nationella beredskapsstrukturen.– Det är otroligt stora hål i beredskapsplanen vilket är djupt obehagligt, varnar Lena Ek, ledamot i KSLA.

En rapport från KSLA pekar på att trots sin viktiga roll saknas skogsnäringen i Sveriges struktur för försörjningsberedskap.

Skogsnäringen utan plats i beredskapsplanering

Skogsbruk

KSLA-rapport: Skogen saknas i beredskapsplaner, hotar Sveriges säkerhet och energiförsörjning.

Skogsnäringen är hemlös i beredskapssystemet

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera