Hon vill få fart på lantbrukets ägarskiften
Rädslan att bli släktgårdens sista generation fungerar som en bromskloss för ägarskiften inom svenskt lantbruk. Det menar ägarskiftescoachen Erika Ekesbo Andrén i veckans avsnitt av Lantbrukspodden.
Rädslan att bli släktgårdens sista generation fungerar som en bromskloss för ägarskiften inom svenskt lantbruk. Det menar ägarskiftescoachen Erika Ekesbo Andrén i veckans avsnitt av Lantbrukspodden.
Erika Ekesbo Andrén involverar alltid båda generationerna, syskon och respektive i ägarskiftets diskussioner. 80 procent av tiden läggs på det mänskliga.
– Först måste alla som berörs veta vad var och en vill och ställa sig den frågan ärligt till sig själv och att föräldrar också lyssnar på sina barn när de säger att de inte vill ta över den här mjölkgården i fjortonde generationen, säger hon.
Även när man både vill och kan lösa ägarskiftet inom familjen gör rädslan för konflikter att många skjuter på diskussionen.
– Konflikter äter energi, det dödar initiativkraft och kreativitet. Människor mår dåligt, företag mår dåligt.
Erika Ekesbo Andrén rekommenderar inte att försöka fixa generationsskiftet själv hemma runt köksbordet.
– Där finns det en ojämn maktsituation, med föräldrar som kanske önskar vissa saker och barn som vill leverera på det föräldrarna önskar i stället för att först lyssna in, vad vill jag i detta?
Hon förespråkar att hålla isär skiftets olika delar – ägandet, boendet, lantbruksdriften och relationerna. Den som kliver av ägandet behöver hitta en ny identitet och kan ofta få en meningsfull uppgift som mentor.
– Men det är väldigt viktigt för den äldre generationen att kliva av beslutandet.