Högre marknadskrav på nötkött i nya Cap
EU höjer kraven på miljö och klimat, men minskar samtidigt jordbruksbudgeten. Att ta hem lönsamheten på marknaden blir viktigare för nötköttsbönderna efter nästa Cap-reform.
Det förutspår departementsrådet Lars Olsson vid näringsdepartementet som är en av Sveriges förhandlare av den jordbruksreform som väntas träda i kraft 2022.
Vid ett välbesökt seminarium som i torsdags hölls på Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin, KSLA, gav han några inblickar i de pågående Cap-förhandlingarna. I den långtidsbudget för 2021-2027 som väntas bli klubbad i december föreslås nedskärningar till följd av Brexit.
Ingen drastisk minskning
Någon drastisk minskning av medlen till jordbrukspolitiken, Cap, tror Lars Olsson inte att det blir.
– Budgeten kommer att sänkas efter Brexit, men det är ändå tillräckligt många länder som vill hålla Cap ganska oförändrad, så det kommer att finnas relativt gott om medel, även om de urholkas realt.
Nya krav utan betalning
Utmaningen är istället att det Cap-förslag som nu förhandlas samtidigt ställer högre krav på bönderna att leverera miljö-och klimattjänster.
– Det läggs mer fokus på klimatet under den här perioden. Det finns fler önskemål om åtgärder för klimat och för biologisk mångfald. Det gör att behoven av medel ökar, konstaterar Lars Olsson.
Men för dess större miljö-och klimatåtaganden är EU inte redo att betala fullt ut.
Svår ekvation
– Samtidigt finns det en livsmedelsstrategi som säger att Sverige ska öka sin produktion, vilket kräver insatser för ökad konkurrenskraft och lönsamhet.
Det blir många krav att rätta sig efter på en och samma gång.
– Det kan bli svårt att få ekvationen att gå ihop, konstaterade Olsson.
Sverige vill i samband med Cap-reformen styra över mer pengar i riktade åtgärder, exempelvis till den betesbaserade nötköttsproduktionen som också stod i fokus på KSLA-seminariet. Att det nog blir så bekräftade Olsson.
– En viss omstyrning av pengar ser det ut att bli.
Som exempel nämnde han de nya föreslagna ettåriga miljö-och klimatersättningarna som ska skapas inom ramen för de nuvarande direktstöden.
Större fokus på segment
Men det finns en gräns för vad ersättningarna kan åstadkomma, betonade Lars Olsson samtidigt.
– Det räcker inte att flytta över pengar till riktade åtgärder och tro att man på så sätt löser ekvationen.
Ett större fokus på marknadens efterfrågan inom olika segment så som köttkvalitet, blir därför viktigare förutspådde han.