Under 2010-talet har högeffekttraktorerna tagit över ledartröjan i svenskt jordbruk. Allt fler allt starkare traktorer registreras medan traktorerna i det gamla storsäljarområdet kring hundra hästar blir allt färre.
Sedan 2010 har traktormarknaden i Sverige ändrat skepnad. De motorstarka traktorerna har blivit både fler och starkare medan antalet traktorer i effektklasserna kring hundra hästar har blivit färre. Det visar traktorregistreringarna under 2010-talet. Traktormarknadens tyngdpunkt har flyttat till effektområdet omkring och över 150 kW (200 hk).
Ännu tydligare blir förändringen under 2010-talet om man istället ser till hur många kilowatt (kW) motoreffekt som registrerats i traktorstatistikens olika effektklasser.
När Land Lantbruk bearbetat statistiken visar det sig att i början av decenniet finns var tredje inregistrerad kW i effektklassen 61-90 kW (83-123 hk) och lika många i klassen 120-220 kW (165-300 hk). Men 2018 hittar vi varannan registrerad kW i en högeffekttraktor.
I den gamla storsäljarklassen 61-90 kW (83-123 hk) fanns bara var sjätte registrerad kW. Och var tionde kW fanns då i en stortraktor över 200 kW (300 hk).
De här förändringarna återspeglar utvecklingen i svenskt lantbruk anser Carl Lindell, sektionsordförande för Lantbruk hos Maskinleverantörerna ML samt VD för Axima AB.
– Lantbruken blir generellt större och större, och behöver rationalisera driften för att hinna med allt, säger Carl Lindell. Då behövs större redskap, och de fordrar större traktorer. Exempelvis vallodlare investerar i nio-tio meter breda slåtterkrosskombinationer och spannmålsodlarna väljer allt större spannmålskärror för att matcha dagens stortröskor. Logistiken ökar alltid inom större gårdar.
– En annan faktor är att traktortillverkarna främst utrustar större modeller med mycket ny teknik som ISObus och GPS-styrning, det märker vi när proaktiva lantbrukare investerar. Vi ser samma utveckling i andra länder, i Danmark har exempelvis 270-hästaren New Holland T7.270 varit den mest registrerade traktorn.
För åtta år sedan hade fyra av tio registrerade traktorer motoreffekter mellan 61 och 90 kW (83-123 hk). Högeffekttraktorerna med motoreffekter på 120-220 kW (170-300 hk) var då bara hälften så många.
I fjol var bilden helt annorlunda, var tredje registrerad traktor var en högeffekttraktor och en av tjugo hade mer än 220 kW (300 hk). I det gamla storsäljarsegmentet kring 75 kW (83-123 hk) hittar vi bara var fjärde traktor.
Första halvåret påverkades av att regeländringar vid årsskiftet 2017/2018 gjorde att några hundra traktorer extra registrerades in under 2017. Men det förändrar inte bilden i stort, den stora tyngpunktsförflyttningen har skett gradvis under en följd av år.
Omstöpningen av traktormarknaden gör att dagens "folktraktor" har 200 kW (300 hk), det visar de senaste årens traktorregistreringar där maskiner med strax under 140 kW (200 hk) samt 200 kW (300 hk) står för flest registreringar. Hela 14 procent av traktorerregistreringarna 2018 fanns i klassen 180-220 kW (250-300 hk).
Vi använde registreringsstatistik bearbetad av Stregi AB för åren 2010, 2014 och 2018. Eftersom det registrerats olika många traktorer varje år räknade vi fram marknadsandelarna i procent för varje effektklass och år.
För att uppskatta antalet registrerade kW antog vi att alla traktorer i effektklassen hade samma effekt. För klassen 137 - 150 hk blev den effekten 143,5 hk. Sedan räknade vi ut effektklassens marknadsandel för varje år.
