Medvinden för ekologiskt har avtagit på den svenska marknaden men eko-lantbrukaren Svante Kaijser ser inga marknadsskäl att lägga om till konventionell produktion. Däremot räknar han med att de kommande två-tre åren blir kämpigare än de föregående.
Svante Kaijser köpte Halltorps gård med cirka 100 hektar strax öster om Trollhättan 2001. Gården ingår i ett driftssamarbete tillsammans med en kompanjon och omfattar efter successiv expansion totalt 650 hektar. Produktionen är helt ekologisk sedan 2013.
I samarbetet är ekologisk fröodling den dominerande delen med cirka en tredjedel av den totala arealen – timotej, vitklöver och rödklöver. Till det kommer odling av höstvete, åkerböna och oljeväxter. På Halltorps gård finns också ett vilande gårdsmejeri.
Svante Kaijser säger att han tar avmattningen på den ekologiska marknaden i Sverige både på allvar och med visst jämnmod.
– Det är en liten marknad i tillväxt och då får man räkna med att utvecklingen går i hack. Det har jag varit med om två-tre gånger förut. Vid nedgång det brukar det bli krigsrubriker om att eko är dött, men hittills har det alltid kommit en ny fas av tillväxt. Det är det perspektiv jag har som företagare.
Livsmedelskedjorna stod i fjol för cirka 60 procent av den totala ekoförsäljningen om knappt 29 miljarder kronor. I kraft av sin höga andel spelar handeln en fundamental roll för utvecklingen, anser Svante Kaijser, som inte sticker under stol med att han kan känna frustration inför att en stor del av merbetalningen för eko hamnar hos matbutikerna.
– Jag tycker att det är lite oförtjänt. För vissa produkter kan ett mervärde adderas genom värdekedjan. När det gäller ekologiska produkter betalar konsumenterna för ett mervärde som jag och mina kollegor på gårdarna har skapat. Det går inte tillsätta mer eko längre fram i kedjan, konstaterar han.
Konsultföretaget Macklean kom i en kartläggning i samarbete med Krav och Organic Sweden fram till att den svenska exporten av ekologiska och Kravmärkta livsmedel uppgick till cirka 1,2 miljarder kronor 2017. Trenden bedöms som uppåtgående.
Ekologiska Lantbrukarna ser i sin rapport fortsatt stor potential för svenska ekoråvaror på exportmarknaden. Svante Kaijser är inne på samma linje för framför allt spannmål och mjölkpulver.
– Där har vi Lantmännen och Arla som är tillräckligt stora för att ha exportkapacitet. Världsmarknaden ser hygglig ut, man kan lita på svenska certifieringar och Sverige har ett gott renommé av ren natur och livsmedelssäkerhet. Som spannmålsodlare är min inställning att så länge det finns en internationell efterfrågan kan inte nedgången på hemmaplan bli hur stor som helst.
Svante Kaijser saknar dock en ordentlig jämförelse av hur svensk ekologisk primärproduktion står sig i konkurrensen med motsvarande produktion i exempelvis övriga europeiska länder. Ska exporten bli framgångsrik och lönsam bygger det på att råvaran i sig har konkurrensfördelar, vilket till exempel de svenska skogsprodukterna har, resonerar han.
– Här skulle jag vilja att det grävdes lite mer på eko-området. Vi har goda förutsättningar i svensk mellanbygd med lägre markpriser än i övriga Europa. Vi ligger också långt fram inom lantbruksteknik.
